Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15
Jo, andra kammaren kommer väl då att för sin
del besluta, att denna reform skall göras vilande under
treårsperioden 1909—1911. Om detta lyckas, skulle
den sedan kunna slutgiltigt antagas under
treårsperioden 1912—1914 samt därpå vara genomförd och träda
i kraft från och med år 1915. Men första kammaren
skall måhända säga nej härtill. Jag säger måhända
för att icke behöva säga sannolikt eller
säkerligen. Alltså: den skall måhända förklara just vad
den hittills alltid förklarat, nämligen att kvinnorna få
lugna sig. Under perioden 1909—1911 skall,
dekreterar den följaktligen, det vilande proportionella
regeringsförslaget om männens rösträtt slutgiltigt antagas;
från och med 1912 skall detta förslag träda i
tillämpning, och sedan skall man under ett tillräckligt antal
treårsperioder iakttaga dess verkningar och se till,
hur vårt land står sig därmed, och huruvida Sverige tål
vid något mera. När de späda flickebarn, som nu
ligga vid modersbröstet, blivit mogna kvinnor, då
skola de kanske ock efter högerns mening vara
mogna för rösträtten — kanske, men kanske också inte.
Här stå vi alltså på förevarande reformområde
liksom på andra inför samma stora fråga, som så länge
lamslagit vårt politiska liv: frågan om förhållandet mellan
kamrarna eller, som det ock blivit uttryckt, om
belägenheten av den politiska
tyngdpunkten: i den med allmän rösträtt valda andra
kammaren eller i den på graderad förmögenhetsskala
grundade första kammaren eller till äventyrs högt
uppe i en mystisk, över kamrarna och partierna
svävande ballong. Kommer bemälda punkt att förbli
där, varest redan gamle Erik Gustaf Boström såg,
att den måste ligga, nämligen i den folkvalda
kammaren, d. v. s. kommer parlamentarismens
grundtanke att tränga igenom — vare sig med eller utan
anlitande av folkomröstning eller suspensivt veto — då
kan man åtminstone i ett framtidsperspektiv
skönja en lösning av den kvinnliga rösträttsfrågan. I
motsatt fall vet åtminstone icke jag, hur det skall gå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
