Eos / 21 (1903) Author: Werner Karsten Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kände sanningen, och folket, som ej lyssnade till honom. Han
berättade i så lugna, blida, öfvertygande ord om lifvets
småaktiga, hvardagliga uselhet samt dess verkliga, oförklarliga
storhet och den sorg han innerst kände.

K. A. TAVASTSTJERNAS GRAFVÅRD 1 HELSINGFORS.

Då kommer ett liktåg dragande utför gatan. – O,
det var de vise Laokoonormarne! – I en bvit kista ligger
stoftet af en yngling, att döma af den mängd kamrater, som
omedelbart in i vagnen omgifva kistan, dels ock fasthålla sig
utom densamma, på så sätt betygande sin saknad efter vännen.

Det utrop det vackra, ovanliga liktåget föranledde hos
mig, värkade blott att Tavaststjerna lät mig berätta om alt,
från den rörande hyllningen ända till kransarnes utseende.
Alt detta utan att upplyfta sitt hufvud. Han sitter stum

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>