Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid icke så få illustra tillfällen klingade Gabriel Lagus
lyra. Af dessa dikter må särskildt nämnas hälsningssången till
magistrarne vid 1877 års promotion, då bland jubelmagistrarne
befunno sig J. L. Runeberg och Elias Lönnrot, „Till Finlands
Storfurste och Storfurstinna" vid besöket i Finland 1876 samt
„Till Sylviasången", kantat vid festen för Topclius 14 jan.
1888, till hvilka två sistnämnda musik komponerats af R.
Faltin. I synnerhet „Till Sylviasången" är en i hög grad
poesimättad skapelse och skall helt visst i sin musikaliska
form länge omhuldas.
Förutom den fosterländska och historiska
grundstämningen, såsom i „Vid Imatra", „Två dagar", „Napoleon vid
Fontainebleau", alla hans dramatiska arbeten, m. fl., utgjorde
den rent lyriska stämningen Gabriel Lagus styrka i hans
egenskap af skald.
Gabriel Lagus var en högt värderad lärare, en
vördnadsvärd, ädel människa och framför alt en skald med äkta, djup
inspiration. Rikt var hans hjärta och känslan stälde han högst,
såsom han ock låter stjärnan säga åt blomman:
„Vlll du byta? Kom till
mina böjder,
Låt mig sjunka ner
i dina dalar;
Tag min glans, som ej l tiden bleknar,
Tag mitt lugn, som inga stormar bryta,
Lär du mig att älska
Lär du mig att dö".
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
