Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nämnarne särskildt), och kan, när variationerna, såsom
här, äro betydliga, leda till de mest orimliga resultat.
Om sålunda blott ett enda år varit fullkomligt fritt från
fylleriförseelser, så skulle enligt denna metod medeltalet
för en period hur lång som helst, som omfattade detta
år, oföränderligen blifva « noll.
Men äfven oafsedt detta förbiseende år en
jemförelse sådan som den af gr. H. anstälda af föga
värde. Ty för det första är dryckenskapen i ett land
ingalunda någon oföränderlig storhet, utan vexlar år
från år högst betydligt, så att man vid jemförelse
mellan två länder genom att på lämpligt sätt välja sina
”femårsperioder” kan komma till nästan hvad resultat
som helst*). Men för det andra förekomma så väl
dryckenskap i allmänhet som särskildt (på grund af
landsbygdens saknad af polisuppsigt) bestraffade
fylleri-förseelser till långt öfvervägande antal i städerna, och
man måste då ihågkomma, att i Frankrike omkring en
tredjedel af befolkningen är bosatt i städerna, i Sverige
endast en sjundedel. Det enda rätta måste då vara att
*) 1869—73 var för Sverige en period af relativt låg
dryckenskapsfreqvens. Det oaktadt var det omnämda
medeltalet för riket i dess helhet (1 sakfälld på 401 inv.) högre
än den för Frankrike anförda siffran (1 på 431), som gäller
åren 1874—76. Hade denna period valts för båda länderna,
skalle jemförelsen afgjordt utfallit till Frankrikes fördel, i
det att årliga antalet för fylleri sakfällda under dessa år
var omkring dubbelt så stort i Sverige som i Frankrike
relativt till folkmängden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
