Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
saknar fäste”; den andliga nöd, som oundvikligen
måste yppa sig under hvarje skede af stora rörelser
på det religiösa området, får enligt honom icke fattas
i sitt historiska sammanhang, tvärtom: ”den är
sjelf-förvållad, sjelfförvållad hos tidehvarfvets menniskor,
sjelfförvållad äfven hos den enskilde, så vidt han är
ett bårn af sin tid.” (Ett högst olyckligt och
sjelf-motsägande uttryck!) Och som botemedel mot allt detta
vill han ”förgt och sist” tillropa sin samtids menniskor
ett: ”bättrer eder — och tror!” — Men om en filosof
anser sig behöfva taga sina läsares tro i anspråk för
sina läror — hvad blir då öfver för teologerna? Vore
det ej under sådana förhållanden bäst att genast
anlägga prestkappan? Den sanne tänkaren fruktar icke
tviflet, som är all forsknings utgångspunkt. Hans
valspråk är icke: ”bättrer eder, och tror!” utan:
”prÖfver allt, och behåller hvad godt årF
V.
Professor M. Johansson har i tredje häftet af
Teologisk Tidskrift för innev. år egnat min skrift en
några sidor lång granskning. Han säger sig med denna
sin recension hafva haft ett tvåfaldigt syfte. Dels
anser han det vara ”af vigt, att vår kyrkas prester få
ögonen öppna för det sakförhållande, att man bland
v&rt folk böljar sprida åsigter, som hittills varit bland
oss temligen obekanta, men hvilka, om de blifva bekanta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
