Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett land i att ständigt vara smådräng åt stormakterna,
bli klappad på axeln och i hemlighet föraktad.
Bättre då att för vår ärelystnad, vår energi och våra
resurser söka oss någon uppgift, som vi mäkta
utföra, där vi kunna stå på egna ben och uträtta
någonting till gagn för oss själva och för hela
mänskligheten. Om jag befinner mig i ett sällskap, där
stora musikaliska artister uppträda och underhålla
de närvarande med sin konst, så klandrar mig ingen,
om jag förhåller mig som stum åhörare eller på
tillfrågan blygsamt erkänner, att jag icke lärt, icke
idkar musik — mina talanger kunna ju ligga på annat
håll; mén om jag. åter för att ge mitt bidrag till
aftonens nöje skulle vara nog enfaldig att sätta mig vid
pianot och klinka en slagdänga, då bleve jag med
skäl utsatt for åtlöje. På samma sätt här. Eller är
det icke löjligt att bygga pansarbåt på pansarbåt,
vilka dock aldrig ens skola kunna upptaga en strid
mot de modärna sjövidundren, emedan de skulle ligga
genomborrade som såll på sjöbottnen, innan de ens
kommit fienden tillräckligt nära för att avlossa ett
skott ur sina små kanoner? Eller att med
uppbjudande av våra sista ekonomiska krafter kasärnera och
öva manskap, som ändå ingen halvvägs förnuftig
eller mänsklig högsta befälhavare skulle kunna tänka
på att sända ut i fält — för att mejas ner av
nutidens millionhärar?
Något annat vore ju, om stormakterna såsom
villkor för att garantera oss fred och oberoende skulle
uppställa kravet på, att vi hölle en viss militärisk
styrka på benen. Jag kan emellertid icke inse, vad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
