Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl XII:s krig i Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
naturligtvis icke utgöra. Behållningen är rätt och slätt, att bland
dem, som varit med om marschernas oändliga mödor,
måst utstå Ukrainas fruktansvärda vinterköld, delat
motgången vid Poltava och kapitulationens nesa samt
slutligen fått tåla fångenskapens långa och hårda försakelseår,
bland dem, eller åtminstone bland ganska många af dem,
har trots allt lefvat kvar öfvertygelsen, att Karl XII:s
operationer icke ledts af några heroiska men till
misslyckände på förhand dömda hugskott utan dikterats af klart
fattade realiteter samt dirigerats så, att ända till sista
ögonblicket chancerna till framgång knappast stodo sämre än
utsikterna till nederlag. Då så mycket blifvit skrifvet om
nederlagets oundgänglighet, om hvad man kunde nämna
Ragnaröksstämningen inom svenska hären, är ett dylikt
otvetydigt och så långt det i mänsklig förmåga gärna stod
opartiskt vittnesbörd af synnerligt värde.
Ett förtjänar här ytterligare framhäfvas: förf:s sunda
naturliga omdöme. Han är ju ej alldeles fri från
karolinernas allmänna och oundgängliga vördnad för de speciellt
heroiska dragen hos Hans Maj:t Konungen, men dessa äro
i hans berättelser skjutna i bakgrunden för bemödandet
att utreda händelsetråden. Och därvid gör sig
allestädes en mycket nykter samt — åtminstone förefaller det
undertecknad så — klart fackmässig syn gällande.
Särskildt belysande är så tillvida det ställe, där han väl
stårkast advocerar för Karl XII, nämligen vid diskussionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
