Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl XV:s lärospån som partiledare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL XV:S LÄROSPÅN SOM PARTILEDARE
— — — Ehuru jag talt med godo och med ondo och alla
möjliga skäl, vill ej Silfverstolpe begripa något!–—
Möllersvärd skall tagas om hand i morgon, honom tror jag mer.
–-Hvad Stackelberg vid flottan rörer, tager han vår lista,
och 4 officerar trodde han med honom — — —
Lagercrantz, Bennett vid Smålands husarer äro med oss — styr
om att de få listor — — — Casimir får tillsägelse av sin pappa
att gå upp–-
Robert Rosen har fått min befallning att, vill han vara qvar hos
mig, ej votera — — —
Det var den gången å bane något lidelserna så hetsande som
planen för Sveriges statsbanor, det stora och mångåriga
järnvägskrigets första våldsamma huvudbatalj levererades. Den
sittande regeringen hade med Nils Ericsons auktoritet föreslagit
bl. a. att bygga västra stambanan genom Södermanland till
Västergötland, medan en stor järnvägskommitté under greve
A. E. von Rosens ledning föreslagit vägen norr om Mälaren till
Närke och vidare. Östgötar och södermanlänningar satte alla
vehiklar i gång för regeringspropositionen, bergslagsfolket kastade
sig lika energiskt på kommittéens förslag. I alla stånd sattes
härav lidelserna i våldsammaste rörelse, och främst i elden för
linjen norr om Mälaren var greve Erik Josias Sparre. Hans
utpräglade privatekonomiska intresse, varav motståndarne funno
anledning att nämna detta projekt Brogårdsbanan, hade
naturligtvis motsvarigheter överallt; så anmärkte greve D. Frölich
sarkastiskt, att om han icke redan sålt sin gård i Giresta, skulle
han själv antagligen röstat som Sparre. Hos adeln segrade nu,
d. 9 juni, det norra förslaget med 142 röster mot 93, i
prästeståndet blev utgången densamma, medan borgare och bönder
antogo regeringsförslaget. Avgörandet skulle efter dessa
motsatta meningar träffas genom votering i förstärkt utskott, och
det var till valet av detta som kronprinsen och Hamilton
samarbetade. Såsom lantmarskalk borde greve Henning stått
opartisk till det hela, men såsom landshövding i Östergötland och
dessemellan bosatt i Södermanland hade även han utpräglade
enskilda intressen. För övrigt, när striden böljade het, var han
för kampglad att icke vilja själv kasta sig därin. Segern följde
också den gången hans bemödanden, ty med 83 röster mot 36
43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
