Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Henning Hamilton och religionsfrihetsfrågan 1857
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HENNING HAMILTON OCH RELIGIONSFRIHETSFRÅGAN
sig professor Carlson för den Kongl, propositionen, utan motsatsen,
ehuru han tillika yrkade att någonting måste snart göras och att det
icke kunde stadna vid Conventikelplacatets uphäfvande och
Landsförvisningsstraffets utbytande mot andra straff m. m.
Men Ehrensvärd var icke ensam ute i sådana i och för sig
mycket lovliga ärenden att något förebygga oförmånliga
pressomdömen. D. 27 november återgav Aftonbladet en artikel över
den svenska religionsfrågan, som publicerats i tidningen Le Siècle
för d. 19 november. Det var en talangfullt skriven uppsats,
vilken under erkännande av en tolerans, som grundade sig på
respekt för verklig övertygelse, avvisade den, som endast
dikterades av religiös indifferentism, samt hävdade, att då regeringens
nu gjorda proposition sannolikt komme att förkastas, »så skall
den emellertid kvarstå såsom ett frö, varur andra skola uppväxa,
och inom en icke långt avlägsen tid skall denna fråga erhålla
all den utveckling, som den förtjänar, och bliva löst på ett för
friheten tillfredsställande sätt . . .» Förf. slutade därför med
vädjan till tidningens huvudredaktör, »att Ni icke skall vägra er
aktning för denna majoritet, som är livad av ett så brinnande
nit för vad den betraktar såsom ett folks förnämsta skatt,
nämligen sin religiösa tro-».
Artikeln, i och för sig ägnad att väcka uppseende, gjorde så
ännu mera genom det undertecknade namnet: »Grefve H.
Hamilton, Ständernas president». Samma kväll, som Aftonbladet
meddelade översättningen, skrev Ehrensvärd förbluffad till
Manderström: »Lantmarskalken är Gudi lof bättre. Men hvad är det
för ett bref han skrifvit till Siècle? Slutet och i synnerhet det
myckna klandret öfver Frankrikes indifferentism m. m. kunde då
med allt skäl ha varit borta.» Det blev också de närmaste
veckorna så mycket buller om denna artikel, att intresset för
själva huvudfrågan nästan dränktes.
Hamilton, som denna tid låg allvarligt sjuk, införde redan
nästa dag en dementi i Posttidningen: »Ehuru jag visserligen till
en i Frankrike vistande svensk, på begäran, öfversändt åtskilliga
handlingar rörande denna fråga samt äfven yttrat mina åsigter
angående densamma, har min afsigt dock icke varit eller kunnat
vara att dem offentliggöra, hvilket dessutom, enligt min uppfatt-
59
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
