Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tronföljaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRONFÖLJAREN
Sofiero den 4:e Sept. 1866.
Min k. Manderström.
För ditt bref af den 2:e, äfvensom deri meddelade underrättelser
får jag, på det förbindligaste tacka. —
Hvad jag i mitt sednaste helt lösligt nämnde om Polen hade icke
egentligen afseende på detta olyckliga rikes återupprättande, ty
dertill finnes, för den närmaste framtiden inga och för en längre aflägsen
tid små utsigter. Polens delning har emellertid haft stora olägenheter
äfven för dem hvilka tagit rofvet, och intill denna dag har den
bundit Preussen (den svagare) vid Rysslands (den starkare) politiska char.
En mindre stat allierad med Preussen syntes mig alltid kunna frukta
att bli såld till Ryssland, om Preussen en gång behöfde rädda sig ur
knipa, och derföre har denna, eljest i flera afseenden
eftersträfvans-värda alliance, måst helt naturligt ingifva betänkligheter. Nu har
Preussen blifvit mägtigt, i visst afseende för tillfället mägtigare än Ryssland,
och det behöfver numera äfven knappast frukta för det till stor del
germaniserade Polen. Nu bör det kunna hafva friare händer. Nu kan
det följa hvad dess naturliga intressen bjuda, och bör önska att vinna
bundsförvandter i Östersjön mot den som der herrskar. Om ädelmod
är föga fråga i Politik, allraminst i den Preussiska, men mitt hopp
är att de interessen, hvilka dagligen par la force des choses alltmera
framstå omsider skola göra sig gällande i Politiken, och jag vet ej
något för oss i längden mera betryggande än ett starkt protestantiskt
Nordtyskland. Vore Napoleon odödlig, som sitt namn, kunde andra
kanske ännu säkrare förbund möjligen tänkas, men nu är det tyvärr
icke så; tvärt om fruktar jag att vi nyligen hört ett memento mori!
Väl underrättade pennor skrifva mig till: Länge kan det ej gå,
sjukdomen (Hemathuria) är obotlig, och kan föranleda urinförgiftning!
Hvad vet jag; Gud försene stunden så länge som möjligt, detta är
dock min önskan. Emellertid framträder dagligen Kejsarens önskan
att alliera sig med Preussen allt tydligare. Med Droyn de l’Huys föll
den sista attachén till Österrike. Bismarck reser bestämdt till Biarritz,
och det ganska snart, trots allt hvad tidningarna motsäga. Hvad gäller
nu förbundet? Det är en gammal känd sak, att man tror hvad man
önskar, och jag delar derföre så mycket heldre din tro, att det gäller
Orienten. Jag är häri bestyrkt genom en sammanställning af facta,
till största delen hämtade ur tidningarne. Månne ej valet af den icke
blott med Preussen utan ock med Orienten väl bekante Moustier
betyder något? Att något mot oss nu förberedes är tyvärr möjligt,
hviskas mig ofta från flere håll, men går dock icke rätt in uti mig!
Emellertid måste man vara på sin vakt, och framför allt kära
Manderström aktom oss för att i farans ögonblick befinna oss isolerade,
ty då synes för mänskliga blickar blott äran och döden återstå. Den
förra kan stå som prydnad på ett folks graf, men den ensam är icke
125
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
