Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Efter Skandinavismens nederlag - Svenska demarcher i Berlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA DEMARCHER I BERLIN
värdigt att se, att man tänker sig möjligheten af en framtida
brytning med Ryssland: hwarom jag hört ännu bestämdare yttranden af
en annan Preussisk general. Hwad den lilla slängen åt oss beträffar,
så betyder den föga. Deremot ser det werkligen ut, som man wille
närma sig oss och wåra sympatier torde allt komma att wägas vid
det slutliga uppgörandet av den Sleswigska frågan.
En månad senare, den 10 april, berättar Sandströmer
ytterligare till samma adressat:
Danska frågan gör icke ett steg framåt. För några dagar sedan
war jag åter tillsammans med General Moltke, som då fortsatte sin
förut omtalade Conversation och dervid adresserade sig äfven till
Quaade, med hvilken jag war i samtal. Moltke tyckes wilja lemna
tillbaka allt som är Danskt af Schleswig blott Tyskland får behålla
sina militära positioner. Möjligen skulle en öfverenskommelse kunna
bringas till stånd, om Tyskland behölle halfön Broager, som
egentligen beherskar Düppel och Als, utan att störa samfärdseln med den
öfriga delen af Nordschleswig. De nationalliberala tala sedan någon
tid om nödvändigheten af ett Tyskt Gibraltar i Norden!
Oaktat alla fredsförsäkringar synes mig ställningen icke lugnande.
Handel och industri ligga nere, under det nöden och dyrheien
dagligen göra oroande framsteg. Jag har hört många som frukta för
socialistiska rörelser hos arbetarna. — — —
För närvarande är det omöjligt att av dessa konversationer
sluta till mera, än att Moltke vid ifrågavarande tidpunkt gärna
önskat en uppgörelse om Slesvig, som kunnat konsolidera
förhållandena på den punkten. Men säkerligen tog Sandströmer
icke fel, dä han gissade, att generalstabschefen ej uttryckte blott
sin privatmening. Med tämlig visshet kan det förutsättas, att
det sagda via Sverige borde komma till Danmarks kännedom, samt
även att så skedde. Huruvida däri låg någon praktisk
uppslagsända och i vad mån en sådan reellt beaktats, får i avvaktan på
danska publikationer lämnas därhän. Just dessa år var det så
många privata negociatörer i rörelse, att det mer än någonsin
är nödvändigt att yttra sig med försiktighet. Bakom diplomatiens
kulisser irrade icke blott prins Napoleon och Jules Hansen,
Blixen-Finecke, den outtröttlige »politiske faiseuren», skymtar som oftast;
bl. a. misstänkte Fournier honom att på hösten 1866 hos den
lätt-antändlige Karl XV lansera någon äventyrlig dansk delningsplan.
Att Moltke icke hörde till samma kategori, behöver ju icke betonas.
143
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
