Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Under fransk-tyska kriget - Krigsutbrottet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRIGSUTBROTTET
föreskrifter om långvarig ockupation och därefter anordnad
folkomröstning, men om därigenom friden i Europa vunnit, kan på
goda grunder betvivlas. Hu ru som helst, mera än freden
tilldrager sig kriget och särskilt dess ursprung uppmärksamheten.
Trots allt, som därom skrivits, saknas än i dag en verkligt
uttömmande framställning, varför också här blott några
antydningar om problemets läge kunna givas.
Det gör sig för närvarande märkbar en strävan att förklara
krigsutbrottet 1870 blott och bart med ordet Emstelegrammet.’
Strävandet är mycket begripligt, ty kan det såsom orubblig
sanning fastslås, att Bismarck genom hänsynslös
dokumentsförfalskning lurade Frankrike att bryta freden, synes den bästa basis
lagd för den stränga moraliska dom, som senast Versaillesfreden
avkunnade. Emstelegrammet är ju i och för sig en ytterst
märklig episod, vars förlopp visserligen förtjänar att närmare granskas,
emellertid är väl åtminstone så mycket tydligt, att det icke kunde
öva inverkan tidigare än det publicerats, nämligen sent på
kvällen d. 13 juli i Tyskland och på morgonen d. 14 i
Frankrike. Men redan föregående dagar och ej minst just d. 13 juli
betraktade initierade och objektivt bedömande personer i Paris
läget som ytterst farligt och kriget som överhängande.
Ingenting framhäver detta bättre än den febrila iver lörd Lyons, den
engelske ambassadören i Paris, utvecklade för att vrida tillrätta
Frankrikes egendomliga fordran hos konung Vilhelm om en
garantiförsäkran mot Hohenzollernkandidaturens återuppdykände:
de föreställningar, L. i sådant syfte gjorde hos den franske
utrikesministern Gramont, gingo ett långt stycke utöver, vad som plägar
tålas ens från den intimaste vän. Mera än utsläcka den sista
glimten av hopp kunde det beryktade telegrammet alltså under
inga omständigheter uträtta. Därför ligger också huvudvikten på
vad som hade skett därförut, särskilt varigenom detta tröstlösa
läge framkallats.
1 Varför skall det vara nödvändigt att i svensk skrift bruka den tyska
formen »Emserdepeschen» ? Depesch har i vårt språk en helt annan teknisk
betydelse; konsekvensen skulle för övrigt nödga oss att följa med den moderna tyska
purismen och acceptera formen >die Emser-drahtmeldung> eller liknande. Det
finnes ju reson att använda vissa internationellt brukliga termer men knappast,
när det sker i strid mot fast språkbruk.
149
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
