Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Helga de la Brache - 1800-talets pretendenttyp. Kaspar Hauser och Naundorff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HELGA DE LA BRACHE.
1800-TALETS PRETENDENTTYP. KASPAR HAUSER
OCH NAUNDORFF.
Hittebarnet, den återuppdykande, vilken roll har den gestalten
spelat i diktningens historia? Alldeles säkert hava flitiga
litteraturdoktorer utrett detta motivs frekvens och förgreningsformer,
en lekman kan därför med fog lämna diskussionen å sido samt
nöja sig med att konstatera dess flitiga utnyttjande från avlägsna
tider till så sent som i det folkliga skådespelet n:o 33333. Emellertid
skulle jag, även med risk att taga till orda i en redan avdömd sak,
vilja framkasta gissningen, att motivet varit mest modernt kring
sjuttonhundratalets slut och under förra seklets två, tre första
decennier. Detta icke blott därför, att diktare då utformade de
antagligen populäraste av dessa hjältar, som efter ett i dunklaste
hemlighetsfullhet insvept förflutet komma till rätta och restitueras i
aktad eller t. o. m. förnämlig medborgerlig ställning: jag menar
Beaumarchais’ och Mozarts Figaro samt Henry Bertram i Walter
Scotts Guy Mannering. Tiden var också på ett helt annat sätt
än både förut och senare förberedd för sådana underbara historier.
I varje fall den sista fjärdedelen av sjuttonhundratalet visade
världen stadd i en ganska exempellös jäsning och rörelse: krig
i Europa och i kolonierna, fabelaktiga sjöfärder och äventyr till
lands i fjärran världsdelar, till sist franska revolutionen med dess
allt rubbande eller omstörtande stormvindar — det var ett oroligt
och för snart sagt alla möjligheter öppet skede, vartill man icke
sett motsvarighet sedan de stora trosfejdernas upprörda tider.
Och landsfaderliga regeringar utvecklade då ännu icke på samma
234
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
