Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Helga de la Brache - 1800-talets pretendenttyp. Kaspar Hauser och Naundorff - De la Bracheaffarens huvudmoment
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE LA BRACHEA FFÄRENS HUVUDMOMENT
är i och för sig den verkliga trons egenart, ofta har emellertid
kritiken direkt bidragit därtill genom sin måttlöshet. Det kan
visserligen hända, att de mönstergillt objektiva granskningar, som
Tschirch och Lenotre år 1911 ägnade åt Naundorffsfabeln,
åtminstone för tillfället avkylde de troende och bragte någon vacklan
i deras leder, men knappast blir det varaktigt. I frågan Kaspar
Hauser hava de kritiska inläggen varit övervägande olyckliga.
Det stora arbete, som Antonius von der Linde 1887 publicerade
under titeln »Kaspar Hauser, Eine neugeschichtliche Legende»,
exemplificerar, hur en vederläggning av florerande vantro skall
skrivas för att i verkligheten gynna den angripna saken. Därest
icke fakta själva talade ett så klart och övertygande språk om
den häpnadsväckande vidskepelse, som drivits med stackars Kaspar,
skulle läsaren lägga ifrån sig von der Lindes verk under
vedervilja över den passion, som där talar på varje sida, och därifrån
vore steget kort till att sluta motsatsen av vad den hetsige
författaren velat ådagalägga samt nog också i huvudsak har
ådagalagt.1 Vid sådan kritik är det en lycka, att hela affären numera
endast har teoretisk betydelse.
Emellertid, dessa verkliga eller gjorda pretendenter med den
tilltro, de vunnit, och de diskussioner, som de framkallat, bilda
ett visserligen ej stort men likväl ganska intressant kapitel i
det senast förflutna seklets historia. Väl värt att observera i och
för sig, ägnar sig detta kapitel särskilt som bakgrund för den
mycket omordade svenska pretendentepisod, varåt de närmaste
sidorna skola ägnas.
DE LA BRACHEAFFÄRENS HUVUDMOMENT.
D. 11 januari 1885 dog på Djurgården vid Stockholm den
mycket omtalade Vasaprinsessan Helga de la Brache. I Ny
illustrerad Tidning skrev då märket Lea: »Nu är hon verkligen död
och begrafven och med henne antingen en hög hemlighet eller
’ För svenska läsare bör det påpekas, attd:r Oskar Wieselgren i Ord och
Bild 1910 (s. 481 f.) lämnat en mycket god sammanfattning av K.-H.-problemet.
243
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
