Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Helga de la Brache - Hur prinsessesagan tillkom och blev trodd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUR PRINSESSESAGAN TILLKOM OCH BLEV TRODD
över justitiekanslern N. S. v. Koch, honom åter hade hon nått tack
vare de damer, med vilka änkefru Teodor Sandström bragt
henne i förbindelse.
N. S. v. Koch kan nog svårligen undgå att gälla som
Vasaprinsessans egentlige borgensman. Han blev så genom den
promemoria, vilken han vintern 1861 enskilt ingav till konungen,
tydligen för att på papperet fästa de intryck och upplysningar, han
förut muntligen framfört, vare sig detta skett till konungen själv
eller till utrikesministern. Emellertid, det bör från början erkännas,
denna sedermera så mycket omtalade promemoria är på intet vis
en oförbehållsam och fullt övertygad plaidoyer.
I sin framställning skiljer von Koch skarpt mellan vad Helga
berättat och vad från andra håll kunnat upplysas. Helgas
berättelse är i huvuddrag den från många skilda upprepningar kända,
fastän vissa senare utbroderingar saknas. Det förtjänar noteras,
att hon nu som alltid blott åberopade redan avdöda
personligheter, bland vilka för övrigt prinsessan Sofia Albertina icke
saknades, samt att hon icke utsagt, knappast ens antytt, att hon
från konung Oskar mottagit något understöd. De av v. Koch
efterforskade objektiva upplysningarna hade utfallit negativt: utom
vitsord om Helgas aktningsvärda vandel samt Henrika Aspegrens
ovan anförda intyg hade han ej funnit något, som kunde bestyrka
hennes uppgifter. Med rätta finner han detta egendomligt men
nöjer sig med det möjliga antagandet, att de, som haft med
Helga att göra under ungdomsåren, av fruktan för 1812 års
förbud mot förbindelser med den avsatta dynastien ytterst noga
sopat igen spåren. För egen del döljer v. Koch ej, att han finner
saken dunkel, men sammanfattar sin mening sålunda:
Emellertid, och då man befinner sig uti den obehagliga
nödvändigheten att välja emellan:
antingen möjligheten att slutligen finna det man offrat både
deltagande och penningar på en slug bedragerska;
eller att genom yttrande af orättvisa misstankar förkrossa en olycklig
hjälpsökande och låta en dotter af en här i landet f. d. regerande
Konung, ja kanske till och med af denne Konungs Gemål, förgås genom
brist på föda, kläder och värme;
Då torde man icke böra tveka att underkasta sig det första
alternativet.
261
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
