Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Katolska tiden, 1323—1523 - Första Tidskiftet. Striden emellan konungamagten och aristokratin, 1323—1399 - 1. Magnus Erikssons regering till Hakons kröning 1362
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ryssar ne skulle förena sig med den vesterländska kyrkan. Då
de icke gingo in härpå, seglade svenska flottan uppför Nevan
emot Nötcborg, hvilket efter sex veckors belägring intogs den
6 Augusti. De konungen åtföljande presterna hade redan begynt
döpa befolkningen i Ingermanland, och det svenska väldet
-tycktes sålunda få stadigt fotfäste i dessa trakter. Men
olyckligtvis gaf konungen sig icke ro att dröja qvar till sin nya
eröfrings beskydd, utan seglade genast tillbaka till Sverige.
Xovgoroderna, som under tiden samlat sina stridskrafter, ryckte
strax derpå emot Nöteborg och återtogo det från Svenskarne
den 24 Februari 1349. De Ingrer och Karelare, hvilka
öfver-gått till Svenskarne, straffades med mycken grymhet, och
Xarimont och hans arfvingar återfingo sitt län.
Det var likväl ej konungens afsigt att låta det blifva
dervid. Men en svår naturhenisökelse hindrade för någon tid
hans krigiska planer. Från år 1347 hade i södra Europa
rasat en förskräcklig pest, den s. k. digerdöclen, hvilken på de
flesta orter bortryckte två tredjedelar, ja till och med tre
fjerdedelar af befolkningen. Sjukdomen började med en häftig
bränning i kroppen, på hvilken följde en illa luktande
blod-spottning, syulster i armhålorna och knävecken, samt svarta
fläckar öfver hela kroppen. Detta svåra plågoris kom till
Norge om hösten 1349 och utbredde sig följande år öfver
hela Sverige. I Finland härjade pesten förmodligen år 1351,
fastän om dess framfart derstädes ingenting är nämnd t. I
Ryssland åter uppträdde den först år 1352.
Då den svåra landsplågan till största delen var
öfver-stånden i Sverige, begaf sig konungen på hösten 1350 på ett
nytt härnadståg, sedan han af den påfliga legaten erhållit löfte
om att såsom lån erhålla den heliga stolens inkomster från de
nordliga rikena. Men detta företag utföll ännu ogynsammarc
än det föregående. Konungen seglade in i floden Luga i
Wo-ternas land och begynte döpa befolkningen. Men då den
ryska hären lägrade sig vid flodens mynning, slapp han med
njuggan nöd undan med sina skepp och uppehöll sig sedan
den följande vintern i Estland och Liffland. Hela företagets
mål var förfeladt. I Mars 1351 gjorde Ryssarnc ett tåg till
Viborgs slott och uppbrände den stad, som redan hadc begynt
uppstå omkring slottet. Så fort det blef vår, skyndade
Magnus genom Åbo tillbaka till Sverige och kunde vara glad, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
