Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Katolska tiden, 1323—1523 - Första Tidskiftet. Striden emellan konungamagten och aristokratin, 1323—1399 - Andra Tidskiftet. Förra hälften af unionstiden, till år 1470 - 4. Konung Erik af Pommern och biskop Magnus Tavast 1399—1438
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
_A.ndra Tidskiftet.
Förra hälften af Unionstiden, till år 1470.
4. Konung Erik af Pommern och biskop Magnus Tavast
(1399—1438).
Det stora verk,, som nu hade kommit till stånd: de tre
nordiska rikenas förening under en regent, syntes utlofva åt
Finland likasom åt Sverige tillfälle att återhemta krafter efter
föregående tiders förstörelser. Margaretas kraftiga hand hade
redan från början kufvat adelns tilltagande öfvermod och det
var i allmänhet förordnadt, att allt åter skulle försättas i
samma skick, som på Magnus Erikssons tid. På detta sätt
återkallades nu alla panter och förläningar, som ifrån kronan
öfvergått i enskildas händer, samt alla skattehemman, som på
konung Albrekts tid genom köp eller list kommit under frälset,
och i och’ för dessa angelägenheter höllos i hvarje landskap
särskilda räfsteting (i Finland om våren 1405). Äfven
bestämdes, att de öfverflödiga borgame skulle nedrifvas, och åt
allmogen förskaffades all möjlig lindring från de förra bördorna.
Dessa vigtiga förbättringar böra i första rummet räknas
Margareta till förtjenst; ty den hufvudsakliga ledningen af det
hela förblef i denna kraftfulla qvinnas händer ända till hennes
död, år 1412. Men äfven konung Erik ådagalade i böljan
både vilja och förmåga, och särskildt står Finland ännu till
honom i tacksamhetsskuld för mången nyttig inrättning. Annu
under Margaretas lifstid besökte han tvenne gånger Finland,
första gången om hösten 1403, hvarvid han tilldelade Viborgs
borgerskap fullständiga stadsprivilegier, och andra gången i
slutet af år 1407, då han i Åbo gaf frälsebref åt flere finska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
