Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Katolska tiden, 1323—1523 - Tredje Tidskiftet. Sturarnes tid och slutet af unionen, 1470—1523 - 10. Återblick på katolska tiden i Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
böndernas egendom, och skatten till kronan erlades i
ekorr-och mårdskinn, på några orter i säd och penningar. I öfre
Karelen, i trakterna af Libelitz och Pielis, finnas ännu år 1500
endast få nybyggare, och annorstädes i länet påträlfades vid
samma tid en mängd öde gårdar, dem synbarligen kriget hadc
ödelagt. Bland skattepersedlarne nämnes ställvis i de södra
trakterna äfven öl, smör, ost och lin; i länets nordliga del
åter funnos några lägenheter, som erlade i skatt jagtfalkar.
För öfrigt var ibland näringarna fisket af mycken vigt. I sjelfva
Kexhokns stad, der år 1500 funnos 188 gårdar och 232
familjer, utgjordes nästan hälften af befolkningen af fiskare.
Likaså beboddes den lilla köpingen Taipale som fans på
Suvanto näset, för det mesta af fiskare. Handeln synes
der-emot varit en allmän näringsgren för alla landets innevånare
och icke tillhört något särskildt borgarestånd. Den bedrefs
ganska vidsträckt, isynnerhet mot norden, och en stor del af
denna tids wlaukkuryssarw (gårdfarihandlare), som kommo till
mynningen af Uleåelf och öfre Österbottens öfnga
handelsplatser, synes utgjorts af karelare från Kexholms län. Deras
väg gick först öfver Ladoga, som ännu på denna tid kallades
Nevajärvi (= Nevasjön d. ä. Kärrsjön), derifrån till Pyhäjärvi,
Orivesi och Pielisjärvi, hvarifrån man öfver Maanselkä kom
till Nuasjärvi och längs Uleåträsk till elfven med samma namn.
Men från Pielisjärvi tog äfven en annan väg af längs Lieksanjoki
till trakterna af Dvina.
Kyrkans magt och rikedom synes i dessa länder varit
utomordentligt stor; men ännu mindre än hos det
romerskt-katolska presterskapet torde hos det grekiska varit fråga om
folkets undervisning. Klosterväsendet var i utomordentligt flor
och synes i någon mon bevarat sin österländsk-asketiska karaktär.
I det lilla ryska Karelen synes hafva funnits lika många kloster
eller monasterier, som i hela det katolska Finland. Kyktbarast
voro förklanngsklostret i Walamo och Kristi födelses kloster i
Konevits. Båda dessa kloster voro filialer från de ryktbara
munkhärdarne på berget Athos, och det senare af dera var
grundlagdt år 1392, men det förra, troligen mycket tidigare.
Under Walamo kloster lydde en stor mängd lägenheter i nästan
alla Karelens pogoster, ännu t. o. m. i trakten af Kantalahti
jordegendomar, laxvatten, saltsjuderier, m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
