Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Reformationstiden, 1523—1617 - 2. Gustaf Vasas regering, 1523—1560; de politiska förhållandena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ifrån sin svåger, kejsar Karl V. Men den farligaste af alla
Kristians vänner var dock den bekante Severin Norby, som
ännu herskade på Gotland och derifrån oroade Östersjöhandeln.
Till denna ö afsände konungen år 1524 en stark expedition
under anförande af Berent von Melen, en tysk riddare, som
ingått i svensk tjenst och var gift med en kusin till konungen.
Men Danmarks hemliga ränker och Melens oaktsamhet gjorde
hela företaget om intet. Melen, som fruktade sin konungsliga
slägtings vrede, besatte Kalmar slott, skyndade sjelf till
Tyskland och förenade sig med Kristian. Men Gustaf intog åter
Kalmar och lät afrätta besättningen. Vid denna tid erbjöd
Norby Gotland åt Sverige, om han i ersättning skulle få en
förläning i Finland, hvilket land högeligen tyckes behagat den
gamle sjöhjelten. Gustaf ingick likväl icke på något byte. I
Augusti 1526 förstörde svenska och danska flottorna hans
sjö-magt, så att Norby var tvungen att fly till Ryssland,
hvar-ifrån han ännu hoppades erhålla hjelp till Finlands eröfring.
Men samtidigt hade Erik Fleming såsom sändebud från
konungen begifvit sig till czaren och fått freden emellan de begge
rikena bekräftad. Då Norby kom till Moskva kastades han i
fängelse; först på kejsarens förböner blef han åter försatt i
frihet, men återvände aldrig mera till norden, utan stupade år
1530 utanför Florens. Året derpå utrustade Kristian åt sig
en flotta i Holland i afsigt att intaga Norge. Han blef med
glädje emottagen i detta land och händelsernas gång begynte
redan oroa regeringarna så i SvGrige som Danmark. Men
redan om våren 1532 nödgades han gifva sig åt Danskarne
och hölls derefter i 27 år i fängelse ända till sin död.
Emellertid begynte skulden till Lybeck bereda svenska
regeringen nya bekymmer. Denna stad hade låtit dyrt betala
sitt bistånd i befrielsekriget och år 1523 fått hanseförbundets
företrädesrättigheter i Sverige betydligt utvidgade. Enligt
denna öfverenskommelse förbjödos de finska och svenska
handelsfartygen att gå utom Öresund, Holländame utestängdes •
från Östersjön, och Lybeck och dess vänner fick en nästan
tullfri och obegränsad handelsrättighet. Fördelen af denna
öfverenskommelse var så uteslutande på hanseiternps sida, att
en finsk rådsherre, lagmannen öfver Österbotten, Knut
Eriksson (som var gift med biskop Arvid Kurkis halfsyster och
blef stamfar för de yngre Kurkarne), vägrade att underskrifva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
