Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Reformationstiden, 1523—1617 - 2. Gustaf Vasas regering, 1523—1560; de politiska förhållandena - 3. Gustaf Vasas regering, 1523—1560; den inre förvaltningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
3. Gustaf Vasas regering, 1523—15G0: Den inre förvaltningen.
I det föregående liafva vi framstält de yttre politiska
förhållandena under Gustaf I:s långa regeringstid, och vilja nu
kasta en blick på Finlands inre tillstånd under denna tid.
Den varaktiga fred, som den store konungen slutligen hade
förskaffat åt riket och som allenast för en kort tid blifvit
störd af ryska kriget, verkade otvifvelaktigt gynsamt på landets
ekonomiska ställning. Unionsstridernas sår läktes efterhand,
handeln började åter uppblomstra och odlingen utbredde sig
till de aflägsnaste ödemarker, it alla dessa håll var konungens
direkta medverkan ganska betydlig; ty hans styrelsesätt var i
ordets vackraste bemärkelse patriarkaliskt, såsom en husfaders
omsorg om en stor familj. Redan i början af sin regering
sträfvade han att ställa förvaltningen och skatteangelägenheterna
på en ordnad fot. I de vestra länen af Finland vidtog redan
från år 1538 en ny skatteberäkning, som sedermera under
Gustafs sista regeringsår utsträcktes äfven till de östra delame
af landet. Utskylderna betalades i allehanda naturprodukter,
hvilka uppburos dels efter socknar, fjerdingar eller mindre
distrikt, dels från hvarje skattejord och bondefamilj (mantal).
Ifrån denna inkomst togo embetsmännen såväl sin egen aflöning,
som slottens och de allmänna inrättningarnas underhåll; men
återstoden skulle med noggrann redogörelse inbetalas till den
kungliga skattkammaren. Skattepersedlarnes olikartade
beskaffenhet och osäkerheten i mått och vigt gaf likväl åt
tjenste-männen ett godt tillfälle till underslef och utpressningar.
Visserligen var det ej ovanligt, att landsfogdar, skrifvare och
ndfogdar för sådana bedrägerier dömdes till galgen. Men
naturligtvis skedde mycket, hvarom det aldrig kom till laglig
undersökning, och de adliga utpressarne sluppo alltid för
billigare pris. Först vid sitt besök i Finland 1555 synes
Gustaf fått sina ögon öppnade i anseende till adelns
förhållande i detta land, och en finsk lagkunnig man, JvJcob Teit,
sattes att undersöka denna sak. Det “klagomålsregister", som
han i och för detta uppdrag upprättade, är i sanning den
finska adelns syndaregister, som visar, på hvilket oerhördt sätt
landets främste män hadc slagit under sig gods och egendom. Adeln
Digttized y vi)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
