Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Reformationstiden, 1523—1617 - 6. Klubbekrigets tider, 1592—1600
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
än skymford. I största hast samlade Fleming sin styrka och
uppbröt från Abo till Satakunta. Hans första af&igt var att
tåga emot den klubbhär, som strandvägen anryckt emot Ulfsby;
men denna hade redan innan marskens ankomst hunnit blifva
skingrad af ryttmästaren Axel Kurki till Anola. Då vände
sig Fleming till Öh*a Satakunta och besatte på årets sista dag
Birkkala prestgärd, midt emot Ilkkas läger i Nokia. Här
pågick nu en häftig skärmytsling från morgonen allt till qvällen,
hvarefter marsken erbjöd österbottningarne förlikning, med
vilkor att de skulle utlemna Ilkka och sina öfriga hufvudmän
till Fleming, hvaremot de sjelfva skulle befrias från borgläger,
till dess konungen vid sin ankomst till Sverige hunnit slita
tvisten. Oenighet i böndernas läger synes verkat derhän, att
dessa vilkor antogos; men i och med det samma var äfven all
ordning i klubbhären upplöst. Ilkka bemägtigade sig en häst
och begaf sig hasteligen på flykten, och de öfriga
österbottningarne, hvilka ej mera kunde uppfylla förlikningens
hufvud-vilkor, begåfvo sig under nattens mörker i största oordning på
hemvägen. Då Fleming märkte detta, sände han sitt rytteri
att förfölja dem. Till följd af den djupa snön undkom dock
största delen af de flyende, i det de togo af på skogsvägar,
der rytteriet ej kunde följa dem. Men nu begaf’sig Abraham
Melchiorsson åter till Österbotten för att gripa hufvudmännen
för upproret. Han synes ej hafva mött något motstånd
härvid, och sålunda lät han halshugga i Ilmola Ilkka, Kontsas
och fyra andra medbrottsliga. Poutta hade blifvit förd till
Abo slott, der han snart dog af osnygghet och vanvård.
Emellertid hadc upproret spridt sig till Tavastland, och
innan man ens anade det, var äfven Savolaks i fullt uppror.
De första dagarne i Januari 1597 vände sig derför Fleming
åt detta håll. Men innan han kom fram, var redan upproret
i Tavastland undertryckt; ryttmästaren Ivar Tavasi hade
nämligen slagit klubbhären på Nyystölä hemmans åker, nära
Padasjoki kyrka. Ett farligare utseende antog upproret i
Savolaks. Redan i början af Januari ankom en skara från
Rautalampi och Sysmä till St. Mickels kyrka; en annan skara, som
hade anförare från Österbotten, an ryckte från Rautalampi genom
Pieksämäki och Jorois emot Nyslott, till hvars ståthållare,
Gutrik Fincke, de afsände ett på svenska skrifvet, vänligt bref,
hvaruti de försäkrade, att de kommit på kunglig majestäts
12
Finlands historia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
