Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Reformationstiden, 1523—1617 - 6. Klubbekrigets tider, 1592—1600
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tåga emot Åbo slott. För hans skull hadc Stålarm varit
tvungen att qvarstanna i Finland med en del af hären. Denne
sände nu en särskild expedition till Österbotten, hvilken den
7 September helt oförmodadt öfverraskade Hans Hansson på
Korsholm, och förde honom fängslad till Åbo. Först härefter
begaf sig Stålarm till Stockholm för att ansluta sig till de
öfriga finnarne, och nu skulle uppbrott ske till södra Sverige.
Men i detsamma kom derifrån underrättelse att kriget var
slutadt. Sigismund hade dragit sig från Stegeborg till
Linköping, och här utkämpades en blodig drabbning vid
Stånge-bro, den 25 September 1598 som slutade med hertigens seger.
Konungen måste utlenma de flyktade riksråden, för att stå till
svars inför ständerna; dessutom lofvade han bortskicka det
främmande krigsfolket och sjelf infinna sig i Stockholm för att
gemensamt med ständerna besluta om rikets styrelse. För en
stund syntes det således, som skulle fred och endrägt åter
hafva inträdt i riket. Men Sigismund hade endast af
nödtvång gått in på hertigens fordringar; han seglade från
Stegeborg tillbaka till Kalmar och derifrån i slutet af Oktober bort
från riket, under hotelse att en gång återkomma med en större
krigsstyrka. Samtidigt återvände de finska herrarne med
nedslagna sinnen till sitt land .igen. De hade ej haft någon annan
vinst’ af hela företaget, än att de på en herrgård i
Södermanland funnit sina fångna husfruar, dem de nu förde med sig
tillbaka till Finland.
Den slutliga striden var att förvänta i Finland.
Sigismund uppeggade de finska herrarne med tomma löften om
undsättning, afsatte från deras embeten alla, dem han
misstänkte, och fördelade landets styrelse sålunda, att Stålarm
fortfarande qvarstod som högsta styresmannen, men öfverbefälct
öfver hären gafs åt Axel Kurki. Dessa båda försökte nu
gemensamt rusta sig till den förestående kampen. De började
väl redan ana, att konungen skulle lemna dem i sticket, och
derjämte begynte de frukta Sigismunds katolska afsigter. Men
den orubbliga troheten mot deras lagliga konung besegrade
hos dem dessa dunkla tvifvel. I sitt förhållande till hertig
Karl hade de hittills så vidt möjligt undvikit hvarje öppen
fiendtlighet. Nu var detta ej längre möjligt. Hertigen hade
begynt med sträng hand bestraffa alla Sigismunds anhängare
och derjämte förelagt konungen de strängaste vilkor. Slutligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
