Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Den svenska magtperioden, 1617—1721 - Första Afdelningen. Början och utvecklingen af Sveriges magt, 1617—1660 - 3. Pehr Brahes styrelse i Finland och drottning Kristinas tid, 1632—1654
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eller hoyskola för Finland skulle grundläggas i Åbo stad. Han
hade angående denna sak, hvilken redan en gång förut varit
föremål för regeringens öfverläggning, genast efter sin ankomst
till Finland skrifvit till de magtegande i Sverige och påminte
nu på nytt om det trängande behofvet af en sådan institution.
Endast på detta sätt kunde landets stora brist på dugliga
lagläsare och andra embetsinän blifva afhjelpt.
I allmänhet herskade ännu mycken oordning i landets
embetsverk, synnerligast genom de lägre tjenstemännens
oduglighet. Uti rättegångsväsendet hade visserligen inrättandet af
hofrätten varit en början till bättre skick, men vid
underrätterna var i sjelfva verket hvarje förbättringsförsök kraftlöst,
så länge man bortgaf domareembeten såsom förläning åt rikets
stormän, hvilka njöto de embetet åtföljande stora inkomsterna,
men öfverlemnade det samma att skötas af illa aflönade vikarier
eller lagläsare. Detta missförhållande var på denna tid i
beständigt tilltagande och framkallade hos allmogen ett så
allmänt missnöje, att flere härader nyligen hade hos svenska
regeringen anhållit att blifva befriade från utskylderna till
lagmännen och domarne, emedan de embetsmän, som buro
dessa namn, i alla fall ej gjorde någon motsvarande nytta.
Denna begäran blef naturligtvis afslagen, och äfven Pehr Brahe
var så mycket aristokrat, att han ej skulle velat röra vid den
egentliga roten till det öfverklagade onda. Men.såsom en
förmedlande åtgärd hade han redan i början af året föreslagit,
att lagläsarne skulle erhålla antingen sjettedelen af embetets
inkomster, eller också 10 daler från hvarje tingslag, såsom
det var bestämdt under Gustaf Adolfs tid; regeringen gaf
äfven sitt bifall till det senare förslaget. Derjämte föreslog
Brahe vigtiga förbättringar i uppbörden. Han ansåg det stora
antalet uppbördsmän och mångfalden af skattepersedlarne vara
den förnämsta orsaken till de bedrägerier, genom hvilka såväl
kronans, som folkets rätt förnärmades; fördenskull borde alla
skattepersedlar förbytas till fyra slag: spannmål, fisk, smör
och tjära, men en uppbördsmän tillsättas för uppbörden af
alla utskylder från samma ort. Ofvannämnda
persedelförvandling har först i våra dagar kunnat verkställas; men detta tvenne
sekler tidigare gjorda förslag bär vitne om denne mans klara
och praktiska förvaltningsgeni. Dessutom ansåg Brahe det
yara nödvändigt att afskilja Nylands län från Tavastland, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
