Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Den svenska magtperioden, 1617—1721 - Första Afdelningen. Början och utvecklingen af Sveriges magt, 1617—1660 - 3. Pehr Brahes styrelse i Finland och drottning Kristinas tid, 1632—1654
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fördes till Sverige och att Finland allt mer och mer
förvandlades till den svenska aristokratiens förpaktare-område.
Landets förmögenhetsförhållanden synas äfven på denna
tid befunnit sig på ganska dålig fot, och mycken klagan
förspordes öfver den allmänna penningebristen. Det bör märkas,
att svenska regeringen äfven på denna tid försökte genom
mångahanda medel upplifva landets handel; men dess förnämsta
utväg, att förena utrikes handeln i stora kompanier, hvilkas
hufvudsäte var Stockholm, medförde endast förderfliga följder
för Finland. Synnerligen skadligt inverkade det år 1648
stiftade Tjärukompaniet, hvilket hade uteslutande rätt att exportera
denna för den finska handeln så vigtiga produkt; de finska
städerna nödgades till ett faststäldt pris leverera till kompaniet
bestämda lästetal tjära, och likaså var det pris faststäldt, till
hvilket bönderna • skulle försälja varan åt stadens borgare.
Rörande den inländska handeln gjordes bestämningar hit och
dit; men ’i allmänhet underlättades samfärdseln, landsvägar
bygdes och gästgifverier inrättades öfver hela landet.
Samtidigt påbegynte man äfven den första strömrensningen, då på
Brahes föranstaltande Wianto och Warkaus strömmar i
Savo-laks gjordes praktikabla för båtar. En särskildt i ögonen
fallande omständighet är städernas förökade antal. Nästan
samtidigt grundlades minst tio nya städer, nämligen Sordavala,
Nyslott, Kristinestad, Tavastehus, Willmanstrand, Wekkelaks,
Pedersöre, Kajana, Brahestad och Brahe, af hvilka de tre
sistnämnde voro belägna i Pehr Brahes friherreskap och tveune
fingo bära hans namn. Staden Brahe, som år 1653 grundlades
vid Lieksa-åns utfall i Pielis, gick sedermera under, då sjelfva
friherreskapet indrogs. De öfriga hafva alla fortlefvat, ehuru
deras tillväxt i början var högst obetydlig; om köpingen
Tavastehus t. ex. anföres några år senare, att dess förnämsta
näring var krogrörelsen. Pedersöre stad grundlades år 1653
inom De la Gardies förläning; gamle herr Jakob hade kort
förut dött och hans enka, Ebba Brahe, gaf åt staden namn
efter den hädangångne: “Jakobsstad“. Kristinestad grundlades
redan 1649, men fick två år senare detta namn efter
drottningen. För öfrigt omtalas handelsplatser i Suvanto, Kronoborg
(Kurkijoki) och Salmis; men deras betydelse synes varit helt
öfvergående.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
