Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Den svenska magtperioden, 1617—1721 - Första Afdelningen. Början och utvecklingen af Sveriges magt, 1617—1660 - 3. Pehr Brahes styrelse i Finland och drottning Kristinas tid, 1632—1654 - 4. Karl X Gustafs regeringstid, 1654—1660
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Brahes mägtiga stämma för att bevaka dess fördel. Derför
är det ej heller att undras, att “grefvens tid“ länge har
qvar-stannat i finnarnes tacksamma hogkomst.
4. Karl X Gustafs regeringstid, 1654—1660.
Samma dag, som Kristina afsade sig kronan, kröntes
Karl X Gustaf till konung. Såsom vi redan hafva sett,
härstammade han endast på mödernet från Yasaätten och blef
stamfar för den s. k. Pfalziska ätten på Sveriges tron.
Derför trodde äfven den polska grenen af ,Vasarne, nämligen detta
lands nu varande konung, Johan Kasimir (Sigismunds yngre
son), detta tillfälle vara lämpligt att förnya sina förra anspråk
på svenska kronan .och retade derigenom svenska folket till
ett nytt krig. Till all olycka voro Karl sjelf och hans adel
redan förut alltför benägna dertill; ty de svenska
krigsöfver-starne saknade det tyska krigets rika byte och konungen åter
ville genom nya eröfringar liksom fullkomna Sveriges storhet
samt genom deras glans befästa sin ätt på svenska tronen.
Hans planer åsyftade ingenting mindre än att förena hela
Östersjökusten under Sverige, och den enda frågan var, på
hvilket håll anfallet först skulle göras, i Danmark eller Polen.
Då drog den polska konungens obetänksamhet krigsmolnen
först åt detta håll, och det måste i sjelfva verket medges, att
detta rikes såväl inre som yttre ställning syntes erbjuda ett
synnerligen lämpligt fält för det hjeltemodiga grannrikets nya
eröfringsandä. ’ •
I den polska staten hade nämligen redan nu denna
för-derfliga tvedrägtsande blifvit lössläpt, som sedermera gjorde
slut på detta olyckliga lands sjelfständighet.’ Men dessutom
brann vid rikets östra gränser krigslågan som häftigast;
kosackerna voro nämligen i fullt uppror emot Polens öfverhöghet,
och Ryssland, som kommit dem till hjelp, eröfrade som bäst
Smolensk, Polotsk, Mohilew m. fl. orter.. Polens delning emellan
dess grannar ansågs redan ..vara nära förestående och Karl
ansåg, det vara nödvändigt att för Sveriges räkning taga
åtminstone landskapen Kurland och Preussen. Ständerna, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
