Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Den svenska magtperioden, 1617—1721 - Första Afdelningen. Början och utvecklingen af Sveriges magt, 1617—1660 - 5. En blick på det finska samhället vid midten af 17:de seklet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid sjelfva akademien odlades på denna tid dramatisk
konst och dit hörande litteratur någorlunda flitigt, ehuru
flertalet af de dramatiska produkterna för det mesta voro af
samma slag som de passionsspel, hvilka redan af gammalt
uppförts i skolorna. Nästan vid hvarje akademisk högtidlighet
uppförde studenterna något skådespel, än på svenska, än på
latin eller finska. Redan andra dagen efter akademiens
invigning gafs under Wexionii ledning ett svenskt stycke, benämndt
“Studenterna^. Svensken Jakob Chromnder är nämnd såsom
författare till tvenne skådespel, af hvilka det ena (“Surge,
eller Flijt och Oflitighets Skode spegel") förherligade
magister-promotionen år 1647, och det andra (“Bele-Snack, eller en
Comoedia om giftermåhl och frijerii“) uppfördes vid presidenten
Jöns Ivurcks förmälning med Torsten Stålhandskes enka,
Kristina Horn, år 1649. Om våren 1650 anstäldes tre skilda
gånger skådespel vid universitetet, nämligen vid
magfsterpro-motionen på svenska, vid rektorsombytet på finska (“Den
förlorade sonen“ af Erik Justanäer) och slutligen vid
juris-doktorspromotionen på latin. Föreställningarna gåfvos i sjelfva
akademiens lokaler. Ar 1656 inträffade den olyckan, att en
stor del af Åbo stad ödelädes genom vådeld, hvarvid äfven
akademiens hus och bibliotek förstördes; men efter några år
voro högskolans byggnader ånyo uppförda, till största delen
bekostade med akademiens egna besparingar.
Studentlifvet synes varit temmeligen lifligt och temmeligen
bullersamt. “Athenes artiga lärjungar vid Aurajoki" gjorde
den akademiska disciplinen ganska svår, men togo å andra
sidan ifrig del i professorernas teologiska tvister, hvilka utgjorde
denna tids förnämsta stridsfrågor. År 1666 uppkom ett stort
oväsende, då den nykomne professorn i teologi, svensken
Petrus Bång, råkat i vetenskaplig tvist med professor Martin
Miltopaeus. Bång uppslog en offentlig uppmaning till
studenterna, att de skulle taga sig i akt för denna farliga filosof
samt hans “dumma och vettlösa lära"; Miltopaaus åter
förskaffade sig intyg från fyratio studenter, att han hade rätten
på sin sida, och den akademiska ungdomen ämade till förmon
för sin filosof och lärare föranstalta en stor sammankomst,
hvilken rektor likväl lyckades förhindra. Stundom voro dock
studentoroligheterna af långt mindre vetenskaplig natur; slags-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
