Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Den svenska magtperioden, 1617—1721 - Andra Afdelningen. Fortsättningen och slutet af Sveriges magtperiod, 1660—1721 - 6. Karl XI:s regering, 1660—1697
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
alla dessa landskap förenade sig vanligen två å tre mantal
till rote om uppställandet af en man; de bygde åt denne ett
torp, åt hvilket skulle anslås åker till en half tunnas ■ utsäde
och äng till två lass hö. Under fredstid skulle roten bekosta
åt sin soldat en hvardagsuniform hvart tredje år och vanligen
äfven uppehället under öfningslägren; kronan deremot bekostade
vapnen, och under krigstid såväl kläder som uppehälle. Sålunda
var innan Karl XI:s död största delen af Finland i anseende
till fotfolket indeladt i rotar; likväl böra följande afvikelser
observeras. Österbottens fotfolk (1,200 man) förblef fortfarande
(till år 1733) stäldt på utskrifning, men skulle alltid uppehållas
till fulla antalet och hörde sålunda till den stående armén.
Deremot ingicks i Kajanatrakterna (Paldamo och Sotkamo
socknar) år 1681 den öfverenskommelse, att allmogen skulle
vidmagthålla gränsfästningen, uppställa till dess försvar, i
händelse af krig, 150 man och för öfrigt såsom allmänt
uppbåd försvara landskapets östra gräns, men befriades i stället
från all annan utskrifning. Äfven i Öfra Karelen (trakterna af
Pielis) var dylikt landtbåd i och för samma ändamål; en af
regeringen tillsatt gemensam landtkapten ledde i båda
landskapen allmogens krigsöfningar och under honom stodo
löjtnanter ur folket. I det öfriga Kexholms län synes den gamla
utskrifningen fortfarande blifvit bibehållen. På detta sätt hade
nu det finska fotfolket blifvit ordnadt. Rytteriet, som redan
länge varit stäldt på ett slags indelningsfot, erhöll äfven en
närmare bestämd indelning. De s. k. rusthållen fingo hvart
för sig 60 dalers utskylder efterskänkta och åtogo sig att för
denna summa uppställa en dragon med fullständig utrustning.
Om ej deras egna utskylder uppgingo till denna summa, fingo
de i ersättning kronans inkomster från några af de under
kronan återbragta lägenheterna, och sålunda uppstodo “augments
hemmanen “. På denna grundval upprättades i Finland tre
hästregementen, nämligen Abo och Björneborgs läns,
Tavast-N ylands läns samt Savolaks-Karelens och Viborgs läns, hvartdera
om 1,000 man. Härtill kom, utom finska adelsfanan (150
man), de 500 dragoner, hvilka öfverst-löjtnant Nils Grotenfelt
år 1686 åtog sig att ordna på de öde hemmanen i Viborgs
och Nyslotts län. Åt officerarne såväl vid häst- som fotfolket
gåfvos boställen, och hela institutionen blef öfver hufvud ganska
billig för kronan. Den stående armén synes i Sverige och
i c rosot ®
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
