Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Den svenska magtperioden, 1617—1721 - Andra Afdelningen. Fortsättningen och slutet af Sveriges magtperiod, 1660—1721 - 6. Karl XI:s regering, 1660—1697
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
allmogen. Men å andra sidan begynte redan på sina ställen,
isynnerhet i Österbotten, uppstå ett visst missnöje emot
statskyrkans styfva renlärighet, och den i Tyskland uppkomna
Pietismen vann äfven här lärjungar, livilka från regeringens
och kyrkans sida bemöttes med den hårdaste ofördragsamhet.
Sålunda blef t. ex. hyrkoherden i Pudasjärvi, Johan Wogelius
(bondeson från Ilmola och senast kyrkoherde i Tyrvis), en
redbar och gudfrukög man, år 1601 dömd sitt embete förlustig.
Några åter, såsom kollegan i Uleåborg, Lars Ulstadius och
magister Petrus Scluefer (rådmansson från Åbo) m. fl., råkade
i envis opposition emot kyrkans bestående inrättningar och
fingo utstå ännu svårare förföljelser. I början af följande
seklet utfärdades stränga förordningar emot “pietister och
svärme-andar“; men tidens svåra hemsökelser vände likväl allt mer
och mer menniskornas hog till en mera lefvande gudsfruktan,
och de andliga rörelserna upphörde icke att utbreda sig.
Den litterära verksamheten i Finland begynte mot slutet
af Sveriges magtperiod yttra större lifaktighec än någonsin
förut. Andra upplagan af finska bibelöfversättumgen, hvilken
med ledning af grundtexten blifvit förbättrad af kyrkoherden i
Pemar, Henrik Florinns, behöfde ej mera tryckas i Sverige,
utan den utkom i Åbo 1685. För öfrigt inrättades tvenne
nya boktryckerier, det ena af Gezelius i Åbo (1668), det andra
af Bång i Yiborg (1688). Den finska litteraturen rörde sig
allt ännu nästan uteslutande på det andliga området, men
framalstrade redan poetiska skapelser, hvilka bibehållit ett
klassiskt värde, t. ex. Mathias Salanimi herliga “Uolaulu
Jesuk-sesta“ (Fröjdehymn öfver Jesus) 1690 och den tidigt bortgångna
Johan Cajanus’ “Etkös ole ihmisparka” * 1683. Derjämte
trycktes flere allt fullständigare samlingar af andliga sånger
(“Suomalaisen sielun tavara“), till dess slutligen år 1701 den
nu varande finska psalmboken blef färdig, och till hvilken äfven
noterna följande år särskildt utgåfvos. Bland diktare på den
verldsliga poesiens område märkas: Anterus Aschelinus
(kapellan i Askainen eller Wilnés) ** och Gabriel Tuderus (kyrko-
* Öfversatt af Franzén under titel: »Förgängligheten»; se Valda Dikter,
Örebro 1871, II., sid. 240 ff. Öfversättniugen är gan$ka trogen.
bfvers. anm.
** »Slaget vid Narva» (som’ dock är en öfversättning frän svenskan; se
Arvidsson, Svenska fornsäuger, del. II, sid. 322), saint en säng om
hungersnöden 1697 och en annan om Karl XII. Öfvers. anm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
