Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Den svenska magtperioden, 1617—1721 - Andra Afdelningen. Fortsättningen och slutet af Sveriges magtperiod, 1660—1721 - 9. Stora ofreden. Ryssarnes öfvervälde i Finland, 1714—1721
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pris, sa att kustbefolkningen på många ställen sjelf begynte
bereda denna artikel af hafsvattnet. Men att de borgerliga
näringarna ej alldeles hade upphört synes bland annat af de
ansenliga skattebelopp, hvilka årligen erlades från de flesta
städer. Åbo betalade 1,000 rubel, Borgå och Björneborg
hvardera 360, Nystad 300, Nådendal 100 och Vasa 50. Likväl
voro några städer helt och hållet på förfall, och Helsingfors
utgjorde endast en rysk befästning. Bland industriella företag
må nämnas, att i Borgå linneväfveriet var i full blomstring
och att några jernbruk, nämligen Koskis, Tykö och Kauttua,
synas varit i gång. Bönderna tyckas kommit till rätta lika
väl som förut; ty några goda år hade åter höjt jordbruket,
så att på sina ställen de öde hemmanen åter upptogos till
odling. Det förnämsta inflytandet utöfvade dock den återvunna
•säkerheten till lif och egendom. Det främmande krigsfolket,
som för det mesta var inqvarteradt i närheten af Åbo eller i
läger på Lojo malm, hölls i sträng tukt, och den enskildes
eganderätt var äfven för öfrigt skyddad.- Endast kronans och
de flyktades qvarblifna egendom användes godtyckligt till
rys-sarnes förefallande behof. Från kronoboställena flyttades
åbyggnaderna till Helsingfors och annorstädes i och för
kasernbyggnader, från flere herregårdar fördes fönstren och spjellen till
Åland, då sammankomsterna för fredsunderhandlingarne år 1718
derstädes började hållas, och skogarne i kusttrakter sköflades
skoningslöst i och för byggandet af galerer och till andra
ryska kronans behof. Hvarest klockorna eller andra kyrkornas
dyrbarheter blifvit qvarlemnade, blefvo de vanligen på czarens
befallning förda till Ryssland. Till och med St. Henriks ben,
hvilka ännu såsom ett dyrbart minne bevarades i Åbo
domkyrka, fördes år 1720 på grefve Douglas’ föranstaltande till
Ryssland.
Stora ofredens tvenne sista år medförde ännu en gång
en svår allmän hemsökelse, som smärtsamt träffade folkets
ännu icke läkta sår. Det berättas att grefve Douglas vid ett
dryckeslag i Åbo om påsken 1719 ihjelstuckit en hög rysk
officer, men att han erhöll förlåtelse mot löftet att från
Finland anskaffa tvenne fullständiga regementen infanteri till czarens
tjenst. Hur detta än må hafva varit, så uttogs i början af
år 1720 en man från hvarje mantal och hemmansegarne måste,
förutom nödig sold efter öfverenskommelse, betala 10 rubel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
