Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Svenska väldets sista period, 1721—1809 - Förra Afdelningen. Ständer-regeringen, 1721—1771 - 4. Det ekonomiska och politiska tillståndet efter kriget, 1743—1751
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
oro. En af von Korffs umgängesvänner, handlanden Springer
i Stockholm, drogs inför en hemlig domstol, pinades och dömdes
till lifstidsfängelse. Likaså drogs direktören Hedman, hvilken
äfven hade gått den ryske ministerns ärenden, inför rätta.
Slutligen undergick en engelsk läkare Blackwell, som beskyldes
för att hafva stämplat emot arfsföljden, pinligt förhör och
halshöggs. Det mest afgörande slaget var likväl den
rättegång, som om sommaren 1747 väcktes emot de Mössor, hvilka
ännu sutto i rådet. Detta anfall afsåg i främsta rummet
Samuel Ikerhjelm, hvilken genom sin skicklighet och det
anseende han åtnjöt, var Mösspartiets förnämsta stödjepelare och
för sitt betänksamma och försigtiga uppträdande ej var lätt
att snärja. Likväl bedrefs striden med en sådan partihätskhet,
att Akerhjelm och hans likasinnade embetsbröder tvungos att
taga afsked. Det är väl sant, att äfven ryska hofvet och
dess ombud i Stockholm gemensamt hade dragit försorg derom,
att den allmänna meningen fick lugna sig i afseende å rikets
säkerhet. Huru obetänksamma von Ivorffs planer voro, kunna
vi t. ex. sluta deraf, att han en gång »på fullt allvar föreslog
for sin regering, att den i det föregående omnämnde Jakob
Forsell, hvilken verkade som ifrig Hatt i borgareståndet och
Sekreta-utskottet, skulle såsom rysk undersåte återkallas, emedan
han var hemma från Fredrikshamn och fortfarande hördes
bedrifva handelsaflärer på ryska sidan om gränsen. Hofvet i
St. Petersburg torde dock hafva funnit mannen vara alltför
obetydlig för att göras till föremål för så mycken
uppmärksamhet, men fortsatte för öfrigt allt ännu sina hotelser och
intriger. Vid midsommar 1747 kom ryska galörflottan från
Fredrikshamn till finska skärgården och uppehöll sig utanför
Helsingfors i tio dagar, innan den slutligen styrde sin färd
till Pieval. Äfven emot Tessin gjordes ett nytt angrepp,
naturligtvis med lika dålig framgång som förr. Alla ryssarnes
försök gjorde Hattarnas ställning endast så mycket starkare
och framdrefvo Sveriges politik i samma riktning som före
det sista kriget. Om våren 1747 ingick Sverige förbund först
med Preussen och sedan äfven med Frankrike, och Tessin.
som nu blef kanslipresident, var från detta ögonblick rikets
inflytelserikaste man samt föremål för allmänhetens sympatier
— det unga hofvets öfvermarskalk, prins Gustafs guvernör och
Åbo akademis kansler (från år 1745). Äfven partiets öfriga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
