Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Svenska väldets sista period, 1721—1809 - Förra Afdelningen. Ständer-regeringen, 1721—1771 - 4. Det ekonomiska och politiska tillståndet efter kriget, 1743—1751
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
finnanie såsom ett folk för sig skulle erhålla skilda landtdagar.
Men ehuru detta förslag ej rentut afsåg Finlands skiljande
från Sverige, synes Panin likväl hyst goda förhoppningar att
fä finnarne att ingå äfven häruppå. Uti denna labyrint af
hemliga ränker har forskningen ej ännu lyckats finna någon
ledtråd; endast några tilldragelser, hvilka vi’ här skola omtala,
gifva oss en vink om, huru vi skola uppfatta den allmänna
sinnesstämningen i Finland.
Man kan af allt finna, att finnarues missnöje ingalunda
var i aftagande efter riksdagens slut, utan att tvertom de af
Hattarne uppväckta partiförföljelserna samt det från Rysslands
sida hotande kriget uppfylde befolkningen med ny oro. Den
utlofvade förlängningen af friåren hade ej blifvit utaf, och i
dess ställe hade man påfört nya skatter och bördor, af hvilka
kanske den mest betungande var det indelta krigsfolkets
beständiga sammankallande till tjenstgöring och arbete vid de
nya fästningsarbetena äfvensom den fordran, att alla landskapen
skulle uppställa reservtrupper till de ordinarie truppernas hjelp.
Flere i sig sjelfva till och med gagneliga åtgärder, hvilka i
öfverensstämmelse med riksdagens förordnande vidtogos, t. ex.
jordmätningarna, en förbättrad skogsskötsel, inrättandet
aflåne-magasin m. fl., och hvarom landshöfdingarne länsvis höllo
sammankomster med allmogen, ingrepo störande i folkets vanor
och fördomar. Men förderfligast verkade von Rosens stränga
och tyranniska styrelsesätt, som förstörde det ömsesidiga
förtroendet i samfundslifvet och ej ens lät nationen bibehålla det
lagarnes skydd, som är den sociala ordningens dyrbaraste frukt.
Hemliga spioner, hvilka utspanade enskilda personers tänkesätt
och sedan derom afgåfvo rapport, användes såsom verktyg för
statspolitiken, och hvarest. man trodde sig finna skäl till
misstankar, der tillgrepos regeringsmagtens strängaste mått och
steg. Om hösten 1748 fängslades midt om natten kyrkoherden
i VVanaja, Thomas Pacchalenius, och fördes till Tavastehus,
hvarifrån von Rosen derpå sände honom till Stockholm under
uppsigt af sin egen adjutant och åtta dragoner. Den arme
mannen, som beskyldes för hemlig brefvexling med någon i
Ryssland vistande slägting, var synbarligen alldeles oskyldig,
men erhöll först efter ett par års undersökning åter friheten.
Samtidigt hölls i Helsingfors krigsrätt med några officerare,
hvilka man anklagade för Tavastehus slotts öfverlemnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
