Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Svenska väldets sista period, 1721—1809 - Förra Afdelningen. Ständer-regeringen, 1721—1771 - 5. Adolf Fredriks regering, 1751—1771, samt en blick på tidens kulturförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tanken på Finlands afskiljande till ett särskildt rike. Men
vid slutet af ständerregeringens tid synes denna plan åter fått
förfalla och i dess ställe den förhoppning begynt göra sig
gällande, att den nya kungliga magten skulle ställa Finland i
större jämnlikhet med Sverige. Just derför hade äfven
kungligheten i Finland sina ifrigaste och kanske äfven talrikaste
vänner.
Och likväl nödga rätt och billighet oss att medgifva, att
det femtioåriga tidskifte, som nu förflutit, nog äfven det hadc
befordrat Finlands kultur och odling. Tidens praktiska sträfvan
och till och med de af regeringsformen framkallade
partistriderna uppväckte på alla håll en lefvande verksamhet, som gaf
sig tillkänna såväl i samlefnaden, som uti näringarna och
vetenskaperna. Sålunda är det t. ex. utom allt tvifvel, att
åkerbruket under denna tid tog ett ansenligt steg framåt;
kärrodlingen blef på många orter, till exempel i Österbotten,
allmän sed, och äfven den vetenskapliga forskningen gaf sig i
tjenst åt landets hufvudnäringar. Bland de män, hvilka verkade
i denna riktning, förtjena några att bevaras i efterverldens
tacksamma hogkomst. Prosten Jakob Stenius d. ä., född i
Ulfsby och sedermera kyrkoherde i Pielis åren 1740—1766,
befordrade på ett utomordentligt sätt Karelens ekonomi och
jordbruk. Man gaf honom derför binamnet “Korpi-Jaakko “
(Moras-Jakob), likasom hans förut omnämnde son med samma
namn, hvilken efterträdde honom såväl i embetet som i de
ekonomiska sträfvandcna, vanligen kallades “Koski-Jaakko“
(Fors-Jakob). En annan man, förtjent att nämnas, är
professor Johan Kraftman, hvilken först genom sina vetenskapliga
föreläsningar i Åbo 1740 och sedan genom flere skrifter på
svenska språket samt genom eget föredöme på Koivisto gård
i Ulfsby befordrade åkerbruket och ekonomien. Öfver hufvud
erhöllo de vetenskapliga sträfvandena på denna tid en helt
och hållet praktisk karaktär; naturvetenskaperna trängde
Aristoteles’ filosofi åt sidan, och i de teologiska disputationernas
ställe trädde nu sockenbeskrifningar och “crfarenhetsrön“ i
ekonomiska ämnen, hvarjämte äfven den lokala
historieforskningen nu började uppstå. Bland mängden af de synnerligen
talrika ortbeskrifningarna förtjenar särskildt omnämnas Peter
Niklas Mathesius’ verk “Om Österbotten“ (De Ostrobothnia,
Upsala 1734). Historiens egentliga representant i Finland
Dig a z d
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
