Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Svenska väldets sista period, 1721—1809 - Senare Afdelningen. Konungaväldets period, 1771—1809 - 6. Revolutionen år 1772 och början af Gustaf III:s regering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningarnas och utmarkernas fördelning emellan hemmanen. Men
saken erhöll siu egentliga betydelse, då den bestämning någon
tid derefter tillädes, att åt hvarje hemman skulle gifvas i
förhållande till dess mantal en motsvarande areal åker, äng,
betesmark och skog, men de öfverblifua utmarkerna skulle om händer
tagas af kronan och upplåtas åt nybyggare till odling. Detta
storskifte, till hvilket ansenliga summor af statsmedlen användes,
gagnade på dubbelt sätt landets odling: för det första fingo
de gamla hemmanen sina egor noga afskilda från det forna
sambruket af betesmark och skog, så att de kunde egna större
omvårdnad åt sitt eget; och för det andra togo nyodlingarna
en sådan fart, som man allt sedan Gustaf Vasas tider ej hade
skådat i Finland, så att under loppet af ett årtionde
hundratals nya gårdar uppstodo i alla län, i synnerhet i Österbotten,
Tavastehus- och Kuopio län. Likväl synes storskiftet äfven
hafva framkallat mycket missnöje, och skattebönderna klagade
icke utan skäl, att ■ konungen egenmägtigt förgrep sig på deras
eganderätt, isynnerhet som man samtidigt genom förordningar
om svedjandet försökte förekomma dess missbruk. Men Gustaf
bemödade sig att med mildhet undanrödja folkets fördomar i
denna sak och medgaf skälig eftergift, der sådant ansågs nödigt.
Synnerligen anmärkningsvärdt är bland annat det öppna bref,
hvilket han under sin utländska resa år 1784 den 8 Juni ifrån
Versailles utfärdade till det finska folket, sägande att “han
ville för ett redligt, tappert och troget folk utlägga dess egen
fördel“, hvarmed han åsyftade storskiftet. Detta bref förtjenar
uppmärksamhet äfven derför, att man deraf kan se, att Gustaf III
noggrant hade upphittat det förhållande af ömsesidigt förtroende,
som allt ifrån gamla tider rådde emellan Sveriges konungar
och deras undersåtar. Men sällan hade någon af Sveriges
föregående konungar uttryckligen vändt sig till det finska
folket; Gustaf III erkände deremot mera än* någon af hans
företrädare den Finska nationen såsom särskildt existerande
i bredd med rikets öfriga befolkning och gaf åt den samma
en någorlunda berättigad ställning i förhållande till Sveriges
innevånare.
Det är troligt, att Gustaf kände sig af tacksamhet bunden
vid finnarne för deras deltagande och trohet vid revolutionen,
och att han åt Sprengtporten hade gifvit löften i allmänna
ordalag att i någon mon likställa Finland med Sverige. Dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
