Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Svenska väldets sista period, 1721—1809 - Senare Afdelningen. Konungaväldets period, 1771—1809 - 6. Revolutionen år 1772 och början af Gustaf III:s regering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alla dessa omständigheter kunde ej undgå att uppväcka knot
och missnöje, och det var ej heller någon brist på sådana,
hvilka försökte framställa alla konungens handlingar i den
sämsta dager. Trenne hårda missväxtår, hvilka efter
hvarandra öfvergingo landet åren 1783—1785 gjorde äfven allmogen
nedstämd, isynnerhet som konungen samtidigt företog krigiska
rustningar och sjelf begaf sig på sin långa resa till Italien
och Frankrike (från hösten 1783’ till sommaren 1784). Men
äfven detta tidskifte saknade ingalunda glänsande ljussidor.
Då de amerikanska kolonierna på denna tid hade begynt
upproret mot England och med anledning deraf ett Mftigt
sjökrig hade uppstått emellan sistnämnda land och Frankrike,
så förbundo sig de tre nordliga länderna, Danmark, Sverige
och Ryssland, år 1780 till en s. k. “beväpnad neutralitetu i
och för sina handelsflaggors skydd. Följden häraf var den,
att rikets skeppsfart ansenligt förökades; den finska tjäran steg.
till oerhördt pris, och stapelstäderna i Österbotten riktade sig.
Äfven storskiftet i Finland begynte småningom visa sina goda
följder, och i förhållande till omständigheterna gjorde konungen
nödiga eftergifter och lindringar vid dess verkställande.
Svedjebruket, som var bestämdt att upphöra 1784, fick för
missväxtårens skull bedrifvas ännu en tid framåt, och i Juni
följande år höll konungen i Åbo en sammankomst med Finlands
samtliga landshöfdingar rörande storskiftet, hvarvid bland annat
bestämdes, att de hemman, hvilka redan voro köpta till skatte,
skulle få behålla en ansenlig areal af öfverloppsjorden, med
vilkor att de skulle upptaga den till odling. Den mest lysande
sidan af Gustaf III:s verksamhet var. likväl hans varma
omsorg om konsten och litteraturen, hvilka nu hade sitt
Augusti-anska tidehvarf i Sverige. Den svenska teatern höjde sig till
en nationel institution, hvilken konungen sjelf riktade med
litterära produkter. Svenska akademien, stiftad år 1786, fick
till sitt värf att öfvervaka svenska språkets renhet och vård,
och i strålame af konungens ynnest slog skaldekonsten ut i
herlig blomstring, hvarom namnen Kellgren, Béllman, Lidner,
Thorild, Leopold, fru Lenngren m. fl. bära vitne. På de
litterära förhållandena i Finland kan man deremot icke spåra
någon direkt inverkan af detta “Gustavianska tidehvarf“; ty
den jämnförelsevis obetydliga svenska poesi, som
Aurorasäll-skåpet i Åbo publicerade, var en produkt af den gamla tids-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
