Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Finlands nyaste tid, från år 1809. Finland såsom stat i förening med Ryssland - 1. Grundläggandet af Finlands statsskick, 1809—1812
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
porten från St. Petersburg till Finland och tog sitt residens i
Tavastehus, derifrån han likväl snart nödgades fara till Åbo,
för att vara ryska hären bchjelplig vid dess förestående
vinterfälttåg. Den tilltänkta “Itegeringstribunalen “ var ännu ej
tillsatt, och hela regeringsmagten liksom den högsta rättsvården
var sålunda i Sprengtportens händer; men såsom biträde vid
dessa åligganden hade han vid sin sida en af landets
utmärk-taste jurister, borgmästaren i Borgå och extra-ordinarie
ledamoten af Åbo hofrätt, lagmannen Anders Fabian Orroeus, som
förordiades till sekreterare åt generalguvernören. Äfven
låneförvaltningen var ännu delvis oorganiserad. I de södra länen
qvarstoio de förra svenska landshöfdingarne: Knut von Troil
i Åbo, friherre Johan Henrik Munck i Tavastehus och Herman
Johan Lode i Heinola. I Vasa hade Buxhöwden föregående
höst tilsatt friherre Karl Konstantin de Carnall; men genom
Sprengtportens försorg vtillsattes nu styresmän äfven i de
nordligaste knen, nämligen i Kuopio friherre Simon Wilhelm
Carpelan, odi i Uleåborg Karl Henrik Ehrenstolpe. Landets
allmänna tllstånd var naturligtvis till följd af kriget högeligen
olyckligt; isynnerhet påkallade den på de flesta orter rådande
bristen på lifsmedel den civila förvaltningens mångsidigaste
omsorg, hvilten blef så mycket mödosammare, som landets
finansväsende ämu ej var ordnadt. Väl hade kejsaren redan tidigt
från-hösten så snart man erhållit kunskap om, att kriget i
förening med nissväxt hotade framkalla en fruktansvärd
hungersnöd i det eröfrade landet, med sin vanliga mildhet skyndat
till sina nya undersåtars hjelp, i det han föranstaltade om salt
och spanmål till de norra länen, dels såsom lån och dels till
försäljning, den det oaktadt hade priset på dessa
förnödenheter stigit til en omåttlig höjd, så att för rågtunnan
betalades 24 rubei papper, hvilka enligt kursen på denna tid
utgjorde 40—5C mark nuvarande finskt mynt. I förening med
hungersnöden lärjade farsoter på det förskräckligaste; tabellerna
öfvcr dödlighetm under dessa två år (1808—1809) upptaga
105,260 döda a. den till 900,000 uppgående befolkningen.
Be-dröfligast var naturligtvis tillståndet i de trakter, hvilka
sommaren förut had*. legat under krigets hofvar, isynnerhet Vasa
läns östra härad och öfver hufvud hela Syd-Österbotten, samt
norra delen af Savolaks. Staden Vasas förlust genom
plundringen uppskatta ensamt till nära 150,000 riksdaler riksgälds
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
