Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Finlands nyaste tid, från år 1809. Finland såsom stat i förening med Ryssland - 1. Grundläggandet af Finlands statsskick, 1809—1812
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fjerde propositionen, hvilken berörde tillsättandet’ af det nya
styrelseverket, var så fillvida ännu ofullständig, att någon färdig
proposition om Regeringskonseljens sammansättning och
beskaffenhet ännu ej blifvit ständerna meddelad. Till utarbetandet af
en dylik proposition biföll Hans Maj:t derför, att en särskild
komité skulle nedsättas i Borgå, och blef biskop Tengström
utsedd till ordförande i denna komité, samt till medlemmar i
den samma hofrättsrådet Gyldenstolpe, friherre Karl
Mannerheim, friherre Rehbinder d. y. (hvilken ej var landtdagsman)
och teologie professorn Gustaf Gadolin, hvarjämte den ryktbare
Calonius fick i uppdrag att från Åbo afgifva sitt utlåtande i
denna vigtiga sak. Det af komitén utarbetade förslaget, hvilket
sedan skickades till St. Petersburg för att fastställas, blef först
vid slutet af landtdagen färdigt att framläggas för ständerna.
Under tiden hade de öfriga landtdagsfrågorna, hvilka voro af
synnerligen vidlyftig och svår beskaffenhet, tagit ständernas
sorgfälligaste arbete i anspråk. Det torde vara nödvändigt
att här gifva en kort framställning af hvarje af dessa frågor.
Det mödosammaste arbetet hade utan tvifvel fallit på
civil och ekonomie-utskottets lott, och då det var nödvändigt
att till ärendenas utredning genom generalguvernören låta
tillkalla flere embetsmän från skilda trakter af landet, hann
utskottet ej afgifva sina tvenne betänkanden förrän i början af
Juni. Den nådiga propositionen “Om inrättningen af landets
militär" var i hufvudsak af följande innehåll: “Hans Kejserliga
Majestät trogen de grundsatser Han fattat för Finlands styrelse
och för öfrigt öfvertygad, att en national militär, rätt inrättad,
är den fastaste förmur för ett lands säkerhet, samt att bland
alla försvarsanstalter densamma tillika är den minst betungande
för innevånarne äfvensom den minst menliga för folkökningen
och åkerbruket, är i nåder sinnad, att bibehålla densamma i
det hufvudsakligaste på redan kända och antagna grunder."
Endast beträffande särskilda missförhållanden och deras
afhjel-pande fordrades ständernas utlåtande, och lofvade kejsaren
sedan taga dessa omständigheter i skärskådande. Men
emellertid skulle den indelta militären förblifva upplöst, såsom den
då var, och de för den samma anslagna kostnaderna inbetalas
till kronan, efter den billiga beräkning, som ständerna nu fingo
föreslå. Slutligen ville Hans Majestät derjämte (såsom redan
förut under krigstiden hade skett i flere kungörelser) gifva åt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
