Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Finlands nyaste tid, från år 1809. Finland såsom stat i förening med Ryssland - 1. Grundläggandet af Finlands statsskick, 1809—1812
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Åbo akademies mångfaldiga behof skullo komma i åtnjutande
af Hans Majestäts upplysta omtanke.
Den tredje nådiga propositionen var, såsom redan är
nämndt, “Om Mynt- och Penninge-verket“, kvilket till följd af
den nya politiska ställningen fordrade en omorganisering. Hans
Majestät infordrade ständernas förslag, på hvad sätt denna
förändring borde försiggå, utan att den enskildes rätt dervid skulle
kränkas. Sedan Finans-utskottet den 27 April och 6 Maj
af-gifvit sitt betänkande i saken, kom ständernas underdåniga svar
att innehålla följande omständigheter. Till mynteuhet i
Finland bestämdes ryska metallrubeln (=4 mark nu varande
finskt mynt), indelad i hundra kopek, och alla
kronoräken-skaper, bötesbelopp och andra lagliga utskylder skulle
förvandlas till detta myntslag. Det ryska pappersmyntet åter,
hvilket under kriget hade gått med tvångskurs, så att på
silfverrubeln först räknades 1 rubel 60 kopek
banko-assigua-tioner och sedermera 2 rubel samma mynt, skulle i
krono-uppbördcrna emottagas efter dessa års medelkurs. Men äfven
’det svenska myntet, som var det allmännaste i landet, skulle
bibehållas i rörelsen, silfverriksdalern efter sitt metalliska värde
och sedlame i förhållande till sitt hufvudmynt. Itörande
enskilda liqvider borde den senaste kursen följas, om hvilken
uppgift skulle meddelas i den till officiel organ förändrade
“Åbo Tidning“, och alla förordningar om silfverrubelns och
pappersrubelns tvångskurs skulle upphäfvas. Olyckligtvis
vex-lade myutförhållandena i Sverige och Ryssland allt fortfarande
under de följande åren, så att förvecklingarna med dessa
mångfaldiga myntslag aldrig ville taga slut. Men ständerna hade
likväl päträtlat den enda verksamma utvägen till vinnandet af
en fastare penningcställning, i det de nämligen föreslagit
inrättandet af en Nationel Vexél- och Lånebank under Hans
Majestäts höga beskydd och ständernas garanti. Till
grundfond för denna nationalbank begärdes af Hans Majestät ett
lån af minst en million rubel silfver; banken skulle utgifva
sedlar, hvilka den alltid vore beredd att inlösa emot silfver,
så att de aldrig skulle falla i värde, hvarjämte i stället för
det forna Diskontverket i Åbo, hvilket undan kriget blifvit
flyttadt öfver till Sverige, föreslogs att med banken skulle förenas
en ny diskontinrättning, till hvilken enskilda delägare skulle få
insätta en tredjedel. Äfven ett särskildt Myntverk ansågs uöd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
