Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Finlands nyaste tid, från år 1809. Finland såsom stat i förening med Ryssland - 1. Grundläggandet af Finlands statsskick, 1809—1812
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid landtdagen i Borgå hadc det finska folket på eget
bevåg gjort sitt fördrag med kejsaren af Ryssland. Först
längre mot hösten afslöts, såsom tidigare är omnämndt, den
slutliga freden emellan Sverige och Ryssland i Fredrikshamn den
17 September 18P9. Genom detta fredslut blef äfven en liten
del af Westerbotten med staden Tomeå samt Enontekis och
Utsjoki lappmarker förenade med Finland. Denna landsträcka
införlifvades med Uleåborgs län samt lades under Wasa
hof-rätt och .vbo biskopsstift, och dess inbyggare fingo nu aflägga
trohetseden. För öfrigt uppgjordes naturligtvis genom
fredsfördraget äfven ett slags boskilnad emellan Sverige och
Finland. Artikeln X gaf åt en hvar af såväl Sveriges som
Finlands innebyggare full rätt att välja, i hvilketdera landet de
ville nedsätta sig, och under tiden försälja sin fasta egendom
i det land, han lemnade. Artikeln XII bestämde, att från
svenska arkivet skulle utlemnas alla allmänna och enskilda
dokument, kartor och intyg, livilka rörde Finland. Slutligen
fick genom artikeln XVII handeln emellan bägge länderna förblifva
i samma skick som före kriget. Svår kändes nu utan tvifvel
för mången nödvändigheten att välja fädernesland; ty om ock
Finland var kärare för hvarje finsk man, så var likväl icke
Sverige främmande för den finska embetsmannaklassen, och å
andra sidan var förtroendet till Finlands framtid långt ifrån
allmänt. Af denna eller andra orsaker öfvergåfvo flere
framstående finnar sitt fädernesland. De anmärkningsvärdaste bland
dem voro: general Adlercreutz, åt hvilken Sveriges ständer gåfvo
Leckö kungsgård under namnet “Siikajoki”, — friherre (sedan
grefve) af Wetterstedt, hemma från staden Wasa och slutligen
utrikes minister i Sverige — Karl David Skogman, hemma
från Lovisa och slutligen president i svenska kommersekollegiet,
— samt den från Juva bördige juristen Gabriel Poppius,
många flere onämnda. Äfven Frans Michael Franzén flyttade
år 1811 från universitetet i Åbo öfver till Sverige, hvarest åt
honom erbjöds, Kumia pastorat af Strängnäs stift, samt plats
vid Svenska Akademien. Men det fans äfven andra, för hvilka
Sverige ej mera var det samma som förr, sedan Gustaf IV
Adolf och hans ätt var afsatt och drifven i landsflykt. Tå
detta sätt återfick Finland åtminstone tre från de tidigare
tilldragelserna i Sverige kände män; desse voro; Gustaf Maurits
Armfelt, Johan Fredrik Aminoff och Johan Albrekt Ehren-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
