Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Finlands nyaste tid, från år 1809. Finland såsom stat i förening med Ryssland - 2. En blick på förhållandena i Finland efter 1812
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
börjat sina forskningar på detta område och- utgaf slutligen
år 1826, på den ryska rikskanslerns, grefve Rumantsoffs
bekostnad, sin stora ordbok: “Lexicon linguae Fennicae“. Mgot
tidigare, eller 1824, hadc universitetsadjunkten Reinhold von
Becker (född i Kangasniemi 1788, död i Helsingfors 1858)
utgifvit den första dugliga grammatiken. Ännu tidigare hade
Karl Axel Gottlund (född i Strömfors 1796, vistades i Sverige
1816—1834, lektor i finskan vid universitet i Helsingfors 1839)
begynt sin litterära verksamhet (“Pieniä runoja“ = smärre
dikter, Upsala 1818); dit bör äfven räknas den samling
“Fin-nische Runen“, hvilken tysken H. R. von Schröter år 1819
utgaf i Upsala, försedd med tysk öfversättning. En ännu
rikare skatt af finsk folkpoesi utgaf sedermera, ifrån år 1822,
Zacharias Topelius (född i Uleåborg 1781, läkare i Nykarleby,
dog 1831). Slutligen bör nämnas Amlers Johan Sjögren
(bondson från Iitis, född 1794, akademiker i St. Petersburg, död
1855), som vid denna tid begyntc sina forskningar rörande de
finska stammarnes i Ryssland språk och lif. Sålunda hade
den vetenskapliga och litterära verksamheten småningom vaknat
till lif. - Flcro nya tidningar voro tolkar för denna rörelse på
andens fält. Den svenska “Mnemosyne11 (1819—1823) fylde
på ett förtjenstfullt sätt ett litterärt veckoblads plats i
universitetsstaden. En ännu anmärkningsvärdare företeelse \ar den
af von Becker utgifna finska tidningen “lunm Wiikkosanoniatf1
(1820—1827), hvars uppgift var att bereda den finska
allmogen en populär läsning. Äfven ett tyskt blad begynte från
år 1821 utkomma i Yiborg. Men största uppmärksamheten
väckte det försök till en politisk tidning, som gjordes med
utgifvandet af “Åbo Morgonblad“ år 1821. Dess utgifvare,
Adolf Ivar Arvidsson (född i Padasjoki 1791, slutligen kungl.
bibliotekarie i Stockholm, dog på en resa i Yiborg 1858), som
då var docent vid universitetet, stalde med anledning af
Finlands nya politiska ställning ett entusiastiskt väckelserop till
alla sina landsmän, yrkande att landets framtid härefter skulle
byggas på sjelfständig grundval, hvilken utgjordes af det egna
nationella språket och den egna nationella historien. Men den
häftighet, hvarmed de bestående förhållandena angrepos, stötte
för hufvudet de magtegande i eget land; grefve Aminoff, som
vid denna tid blef vice kansler för universitetet, skall hafva
utverkat, att tidningen i September 1821 blef förbjuden, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
