Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Finlands nyaste tid, från år 1809. Finland såsom stat i förening med Ryssland - 2. En blick på förhållandena i Finland efter 1812
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
svenska sedelmyntet ur rörelsen och få ryska silfverrubein
införd såsom hufvudmynt i landet. Denna så kallade realisation
verkstäldes 1840, och von Haartman, som dessförinnan hadc
varit landshöfding i Åbo, tillträdde nu finansvården. Samtidigt
verkstäldes äfven förändringen af skattepersedlarne, hvarom
fråga redan hade varit vid Borgå landtdag. Dessa
förordningar, likasom ock den nya charta sigillata förordningen af år
1832, vidtogos utan ständernas hörande; men de förökade
statsinkomsterna användes öfver hufvud till goda och nyttiga
ändamål. Mesta uppmärksamheten förtjena de kanaliseringsarbeten,
som nu sattes i verket. Sålunda blef redan 1846 Ämmäkoski
sluss vid Kajana färdig; men det största och vigtigaste verk
på detta område var Saima kanal, som under åren 1845—1856
drogs med en längd af 54 mil från Saimas södra ända till
Viborgska viken och kostade omkring 22 millioner finska mark.
Landets ekonomiska förkofran framgår ur följande siffror. År
1805 var fabrikernas antal i Finland 53, men 1851 voro de
148, och värdet af deras produkter steg till 5 millioner mark.
År 1825 funnos 250 handelsfartyg, som seglade på utlandet,
1851 deremot 539, förutom omkring 900 mindre farkoster för
kust- och Östersjöfarten. Äfven beloppet af statsinkomsterna
vitnade om stigande välstånd. År 1810 utgjorde Finlands
statsinkomster tillsammans omkring 6,700,000 mark; tjugufem
år senare hade de ännu ej stigit högre än till 8,560,000, men
efter ännu ett fjerdedels sekel (1860) uppgingo statsinkomsterna
till omkring 19,900,000 mark. Äfven landets folkmängd hade
öfver hufvud varit i stark tillväxt. År 1812, då Yiborgs län
blifvit förenadt med Finland, räknade man i hela landet endast
883,832 innevånare. Vid Alexander I:s död hade landets
folkmängd stigit till 1,259,151, och slutligen före Nikolai I:s död
(i slutet af 1853) till 1,698,101.
Några vigtiga förändringar rörande landets förvaltning må
äfven omnämnas här. År 1831 skedde en ny länereglering;
Tavastland och Nyland skildes till särskilda län för sig, af det
förra Kymmenegårds län lades hafskusten till Nylands län och
ett mindre område fördes till Tavastehus län, men den öfriga
delen jämte Nyslottstrakten erhöll namnet St. Mickels län,
emedan länsstyrelsen nu flyttades från Heinola till sistnämnde ort.
Antalet af Finlands samtliga län har derefter varit åtta. Från
år 1837 kallas landshöfdingarne “guvernörer.11 Stadsprivilegier
®
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
