Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Schück. Svenska Pariserstudier under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SVEXSKA PARISERSTUDIER UNDER JIEDELTIDEN IQ
skola se, i ett visst förhållande till å^t färdigbildade univer-
sitetet.
Vi återvända därför till det egentliga Paris, insula Pari-
siensis, där den teologiska katedralskolan i Notre Dame och
de fria artistskolorna funnos. Någon större svårighet för en
enskild person under den äldre medeltiden att öppna en skola
eller börja en föreläsningskurs tyckes icke hafva funnits. Men
därtill fordrades dock licentia docendi. Den, som i yttersta
hand ansågs äga rätt att meddela en dylik licentia, var påfven;
åtminstone finna vi, att han redan på i loo-talet tillvällat sig detta
prerogativ. Men det var tydligt, att han endast kunde fun-
gera såsom en instans i sista hand, till hvilken man i tvistiga
fall kunde vädja. Den närmaste vården om denna angelägen-
het måste han däremot öfverlämna åt andra myndigheter.
Dessa myndigheter blefvo stiftsstyrelserna, som i regeln genom
en »scholasticus» öfvervakade undervisningen och gaf den en-
skilde läraren licentia docendi. Den domkapitelsledamot, som
i staden Paris förvaltade detta ämbete, kallades cancellarius.
Ursprungligen tyckes denna ämbetsman — liksom scholasti-
cus — hafva varit ett slags konsistorienotarie, men ganska
snart, i och med det att skolorna utvecklades, trädde under-
visningsfrågorna så i förgrunden, att kanslerens egentliga verk-
samhet kom att bestå i att öfvervaka dessa skolor. Området
för hans Verksamhet sammanföll dock blott med det, som stod
under domkapitlets egen andliga jurisdiktion; klostret i S. Ge-
neviéve, som icke styrdes af domkapitlet i Notre Dame, utan
lydde omedelbart under sin egen abbot, låg därför med hela
sitt område utanför kanslerens maktsfär. Denna var emellertid
betydande nog. Genom Philippe Augusts privilegier af 1200
hade kansleren, hvad scholarer och magistrar beträffar, på sig
fått öfverflyttad den jurisdiktion i brottmål, som förut hade
tillhört den borgerliga myndigheten i Paris, och redan förut
hade han, såsom nyss nämndes, en viktig företrädesrättighet.
Utan en af honom utfärdad venia docendi ägde ingen rätt att
föreläsa inom staden Paris murar eller på den högra Seine-
stranden, och denna makt tyckes kansleren ganska snart hafva
missbrukat Redan i början af 1200-talet klagade man öfver,
dels att han åt alldeles ovederhäftiga personer sålde dylika
QiOo^z
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
