Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Schück. Svenska Pariserstudier under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SVE^’SKÅ PARISERSTUDIER UNDER MEDELTIDEN 27
Därigenom kommo nationerna och fakulteterna i ett egen-
domligt förhållande till hvarandra. De tre högre fakulteterna
lågo alldeles utanför nationerna och hade med dem intet att
skaffa; artistfakulteten låg däremot så att säga inom natio-
nerna, emedan alla dess medlemmar också tillhörde en viss
nation. Då nu dessa fakultetsmedlemmar, magistri actu re-
gentes, tillika voro de ledande inom nationerna, kommo dessa
således faktiskt, om än ej logiskt, att sammanfalla med artist-
fakulteten själf. Som vi skola se var denna sammanblandning
af stor betydelse för uppkomsten af ett bland universitetets
viktigaste ämbeten.
I spetsen för hvaije nation stod, som sagdt, en procura-
tor, men vid en mängd tillfällen, särskildt gent emot stadens
m)mdigheter, behöfde de fyra nationerna för att gifva efter-
tryck åt sina fordringar uppträda gemensamt, och därigenom
uppstod behofvet af en ordförande för procuratorerna. Denne
ämbetsman eller rector scholarium \ vald af de fyra procura-
torerna ^ omtalas första gången 1245. Såsom af det sagda
framgår, var han det gemensamma öfverhufvudet för alla
scholarema (universitas scholarium), men alls icke, såsom man
före Denifle förmenat, för hela universitetet (universitas ma-
gistrorum), och till en början kunde han — för att välja en
jämförelse från våra dagar — snarare likställas med student-
kärens ordförande än med universitetets rector.
Under tidens lopp blef emellertid detta ämbetes karak*
tär icke så litet förändrad.
Rector var, som sagdt, chef för alla scholarerne, men
därmed var han ock, såsom jag nyss påpekat, chef för alla
magistri artium, som ock räknades bland scholarerna. Såsom
scholares tillhörde dessa magistri artium nationerna, men så-
som lärare tillhörde de artistfakulteten, och häraf kom det sig,
att rector, som ursprungligen blott varit deras chef, för så
vidt de voro nationsmedlemmar eller scholarer, snart kunde
* D. v. s. scholarernes styresman, ej att förblanda med rector scholanim
d. v. s. förestlndaren för en skola.
^ Den enda kvalifikationen var, att han skulle vara magister regens in ar-
tibus. Om hans ämbetstid bestämdes 1279, att ny rector skulle väljas fyra gän-
ger om året (Chartularium I, nr. 492).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
