Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Schück. Svenska Pariserstudier under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SVEXSKA PARISERSTUDIKR UNDER MEDELTIDEN 3I
Sicut divitibus est Parisius paradisus
Sic est pauperibus insatiata palus.
Inde reversus eras nudatus veste, lucerna
Pallidus, exilis corpore, rebus inops.
Munken däremot hade det vida bättre. Af ordenskapitlet,
på hvars befallning han begaf sig till Paris, utrustades han
med pengar för resan, i Paris bodde han i ordensklostret, där
han hade föda, kläder, undervisning samt allt han för sina stu-
dier behöfde, och äfven hans lefnadssätt öfvervakades där med
stränghet af de äldre ordensmedlemmama.
De fördelar, som lågo i detta system, måste naturligen
falla det sekulära presterskapet i ögonen, och de, som nitäl-
skade för sitt stånd samt med gp-ämelse sågo, huru detta höll
på att öfverflyglas af munkordnama, insågo också, att de i
detta fall måste taga exempel af antagonisterna samt upprätta
liknande coUegia äfven för de seculära studenterna. En för-
beredelse till dylika fanns sedan länge. Redan i slutet af
1 1 00- och i början af 1200-talet funnos i Paris flera hospi-
tier, upprättade af enskilda fromma personer, för fattiga scho-
lares, som studerade i Paris, t. ex. Domus pauperum schola-
rium S. ThomsB de Lupara, CoUegium scholarium decem et
octo, CoUegium pauperum scholarium S. Honorati m. fl. Huru
dessa äldst varit inrättade, är ej i detalj kändt, men som det
förefaller voro de blott afsedda att lämna fattiga scholarer en
hjälp mot de parisiske hyresvärdarnes prejerier. Det enda,
som i stiftelsebrefvet för Domus S. Honorati (af 1209)^ be-
stämmes, är, att huset skall innehålla tretton sängar för lika
många scholarer, hvarjämte ett »arpentum terre» anslås »ad
conservationem domus predicte et sustentationem pauperum
scholarium ibidem». Pro visor eller uppsy ningsman för huset
var en kanik i S. Honoré, men intet antyder, att han haft
någon särskild myndighet att öfvervaka disciplinen; ej häller
tyckas scholarema hafva åtnjutit andra fördelar än bostad.
Huset var således närmast likstäldt med de för fattiga pil-
grimer eller för sjuka upprättade hospitier, som flerestädes
funnos. Ett studenthospitium kallades också rent ut Hospitale
* Chartularinm I, nr. 9.
^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
