Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Schück. Svenska Pariserstudier under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
44 H. SCHtCK
Af denna historik framgår emellertid, att CoUegium Da-
cicum hvarken var så gammalt, som man här i norden all-
mänt antagrit, eller så betydande, som man förmodat, och för
en jämförelse mellan de tre nordiska folken med afseende på
deras förhållande till Pariseruniversitetet är detta taktum ej
ej utan betydelse. Äfven böra vi här erinra oss, att danskarna
blott hade ett kollegium i Paris och norrmännen intet, under
det att, såsom vi skola se, svenskame hade tre.
Det nästa coUegium, vi i Chartulariet höra omtalas, är
Collegium Upsaliense, och denna tidiga period säger oss så-
ledes, att vi i detta fall alls icke stodo efter de andra natio-
nerna ^
Detta kollegfium stod, såsom i regeln Pariserkollegiema,
i förbindelse med ett visst stift — här det svenska ärkestiftet
— och kunde icke utan skäl betraktas såsom en universitets-
afdelning af domskolan i Upsala. När denna domskola in-
rättats, är ej rätt säkert, men svårligen är den äldre än 12 oo-
talets midt, då Upsalakapitlet först erhöll en scholasticus 2. Men
redan kort därefter sökte kapitlet att sätta denna skola i för-
bindelse med universitetet i Paris. På 1270-talet anslogs fattig-
tiondet från Lyundereth, Telgboa, Riudboa, Acherboa och
Danaröa skeppslag till »Studentibus Parisiis», hvilket anslag
1280 utbyttes mot biskopstiondet från Tyerp och Gestrica-
land ^. 1 29 1 förordnade ärkebiskop Johannes en särskild »pro-
visor», som för studenternas räkning skulle upptaga detta
tionde och öfversända det till Paris. Denne ämbetsman, hvars
titel här säges vara »doctor studentium», skulle antagas af
rector scholarum d. v. s. domskolans föreståndare^, och utom
sin befattning som Pariserstudentemas skattmästare hade han
^ Inom den engelska nationen funnos sex collegia (se inledning till Aucta-
rium I), nämligen tre svenska, ett danskt, ett tyskt och ett skottskt. Det skottska
grundades omkring 1325 (Felibien Histoire I, 560). Ett domus Almannorum pau-
perum scholarium fanns åtminstone 1345 (Auctarium I, 82), men när det grundats,
känner jag ej ; ej häller vet Budinszky något därom.
- Lundqvist s. 26.
•’ D. S. I, nr. 699. Redan 12 19 hade Honorius III uppmanat de svenska
domkapitlen att utvälja »aliqui docibiles» att i Paris studera teologi (D. S. I, nr. 179),
men till en början har detta påbud nog ej haft stor effekt.
^ Jämf. Die Universitäten I, 108 not.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
