Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Schück. Svenska Pariserstudier under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SVENSKA PARISERSTUDIER UNDER MEDELTIDEN 55
och hans kamrater råJcnats till något visst kollegium, bör detta
således snarast hafva varit till Linköpings ^ Genom statuterna
för UpsalakoUegiet veta vi ju, att en del af stipendiaterna i
brist på utrymme kunde hänvisas att bo utom kollegiet, och
den omständigheten, att Simon och hans kamrater ej bodde i
det lilla Linköpingshuset, visar således intet mot ett dylikt
antagande äfven i detta fall, ehuru det å den andra sidan ej
utgör något bevis för det. På samma sätt böra vi möjligen
uppfatta studenlkolonien in vico Harpe, så vida nämligen vi
med Denifle få anse, att magister Andreas Freovati de Svecia
varit dess chef. I ett af honom själf skrifvet nationsprotokoll
kallar han sig »Magister Andreas Freovati filius et Cecilie regni
Sweciae dyocesis Lincopensis, terre videlicet Smalandie de australi
provincia Nydungie, parrochie videlicet Hyalmsryd, ville scilicet
Hedesryd» -. Äfven han tillhörde således Linköpings stift och kan
därför ej gärna hafva varit chef för ett annat stifts kollegium.
Af de icke i kollegierna boende studenterna tillhörde således
möjligen 9 Linköpings stift, som i så fall skulle hafva räknat
13 studenter. Upsalastiftet med 15 var väl bättre represente-
radt, men Skarastiftet med blott 4 betydligt sämre. Detta an-
tal skulle dock höjas, om vi dit finge räkna de tre in vico S.
Victoris boende studenterna.
Såsom en möjlighet kan också tänkas, att danskarna haft
två kollegier. Det i Rue des anglais kan måhända — ehuru
det alls icke är troligt — blott hafva varit afsedt för Odense
stift, det i via Pergamenorum för Ribe. Dess föreståndare,
Petrus Strangonis (vanligen kallad Petrus de Dacia) var näm-
* Ehuru jag själf ej vill draga oAgon slutsats af det yttrande ur den engel-
ska nationens protokoll, jag nu meddelar, anser jag mig dock böra påpeka det. På
en massa ställen talas om ett hus, tillhörigt Linköpings stift. Men på ett enda
ställe talas verkligen om flera. Det heter nämligen (Auctarium I, 471): »supplicavit
dominus quidam, nomine Wynandus, prepositus ecciesie Aboensis, quatenus cum
esset coram domino rectore quedam lis inter ipvsum una cum quibusdam suis sociis
de provincia Swede et magistrum Johannem de Gortenbeke, doctorem decretoiem
ex alia parte super administradone quorundam domuum dicte provincie, et ipse
dietas dominus Winandus esset per dominum episcopum Lincopensem, ad cujus
disposidonem pertinent ille domus, procurator constitutus ad intromittendum se de
amministradone dictarum domorum».
* Auctarium I, 27.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
