Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Schück. Svenska Pariserstudier under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SVENSKA PAKISERSTUDIER UXDER MEDELTIDEN 59
således hafva förvärfvat sig egendomen mellan åren 1355
och 1359.
Vidare omtalas i dessa handlingar egendomen vid Rue
Serpente blott såsom en trädgård, och något hus tyckes icke
ligga där. Det vill häraf synas, som om det 1354 alldeles
fallfärdiga huset helt enkelt blifvit rifvet^ Muren till gran-
nen (Ad ensem) stod emellertid kvar, och detta visar, att tom-
ten ej kan hafva blifvit styckad, så att huset försålts och träd-
gården stannat kvar i svensk ägo.
Men jag öfvergår till nationsprotokollen. Vid ett sam-
manträde i september 1373- uppträdde en främling, magister
Petrus de Luca, tillhörande det lombardiska kollegiet, inför
nationen och berättade följande. Under konungens fången-
skap** hade han gjort bekantskap med en ärkedjäkne från
Sverige, som gifvit honom fullmakt att vara procurator för en
tomt eller trädgård (de quadam platea seu ghardino) in vico
Serpentis. Sedan ärkedjäknen rest, hade Petrus de Luca hyrt
ut trådgården åt en magister från Bretagne (Brittania) för en
tid af 20 år mot en årlig hyra af 30 par. solidi, och af denna
tid hade nu (1373) elfva år gått till ända. Emellertid hade en
af konungens sekreterare, magister Thomas GrafFardi, bedt
honom att få öfvertaga trädgården mot en årlig hyra af 35
solidi, men till denna anhållan hade han måst säga nej, dels
emedan han förlorat procura torsfullmakten, dels därför att
ärkedjäknen, i hvars namn han handlade, under tiden aflidit*,
hvarför han ej längre ansåg sig vara rätt fullmäktig i denna
sak. Thomas GrafFardi, som rådde om granntomten, hade då
stämt honom, fordrande att trädgårdens ägare eller procura-
tom skulle åtminstone med hälften bidraga att reparera muren
mellan de båda egendomame. Visserligen hade Petrus de
^ Eller skulle det möjligen hafva brannit? Detta kan bäst förklara, hvar-
tör köpet ej kom till stånd. Redan 1341 hade ett par byggmästare påpekat eld-
faran frän grannens skorsten. D. S. V, nr. 3610. Som vi sedan skola se, ned-
refs dodc Linköpingshtiset, och det är däriör ej orimligt att antaga, att Upsalahuset
haft samma öde.
* För den följande redogörelsen se Auctarium I, 429—445.
^ Konung Johan den gode var fången i England 1356 — 1360.
* Ärkedjäknen Ringvidus afled 1360. Monumenta Uilerakerensia p. 208.
Goo^i/m
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
