Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Schück. Svenska Pariserstudier under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
62 H. SCHtCK
Tvisten härom fördröjde något frågans afgörande, och
först i oktober 1393 afgick nationen med seger, i det att dess
receptor mottog 32 francs »ad usum nationis». Upsalakollegiets
sista tillhörighet i Paris hade därmed definitivt gått förlorad \
Vi vända oss nu till Linköpingskollegiets hus, Ad cornu
cervi. Då vi i nationsprotokollen första gången höra talas om
det, år 1375, är det redan öfvergifvet af Linköpingsstudenterna
och såsom procurator fungerar en främling, juristen magister
Johannes de Gortenbeke, som af biskop Gotskalchus i Linkö-
ping insatts i ämbetet. Nyssnämnda år uppträdde emellertid
en praepositus från Abo, vid namn Winandus, i Paris försedd
med fullmakt af biskop Nicolaus Hermanni att vara procura-
tor för huset. Den äldre fullmakten, på hvilken magister Jo-
hannes stödde sin rätt, hade af biskop Nicolaus förklarats ogil-
tig, och Winandus gjorde därför anspråk på huset för sig och
sina »socii» samt anhöll om nationens hjälp att inför rector
drifva denna sak igenom. Nationen svarade med att utnämna
vissa förtroendemän, som skulle granska hans fullmakter och
undersöka, om hans sak var rättvis 2. Därmed tystna olyck-
ligtvis nationsprotokollen, men af en följande anteckning vill
det synas, som om Winandus segrat och huset verkligen kom-
mit under svensk förvaltning. 1407 fordrade nämligen, såsom
vi sedan skola se, Linköpingsstiftets procurator redovisning för
20 års hyra. Att han ej fordrade för längre tid, häntyder på,
att stiftet till 1387 själf dragit fördel af egendomen.
Men varaktig blef denna seger i hvarje fall icke, ty 1392
räknas Ad Cornu Cervi till de tre nordiska kollegier, som
»propter absenciam scholarium illarum provinciarum ad manus
nationis ex deliberatione Universitatis et sentencia rectoris pa-
cifice devenerunt» ^. Nationen utnämnde då en af sina med-
lemmar, den tyske magistern Egidius de Jutfaes, till procura-
tor för huset samt beslöt att hyra ut det. Alla inkomster
skulle dock sorgfälligt uppskrifvas, så att man vid behof kunde
redovisa inför dem, som rådde om egendomen. Men därmed
^ Ännu 1497 tyckes tomten hafva tjänstgjort såsom trädgård. Topographie
Historique V, 549.
* Auctarium I, 471 — 472.
•^ Auctarium I, 661 — 662.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
