Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Schück. Svenska Pariserstudier under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SVENSKA PARISERSTUDIER UNDER MEDELTIDEN 75
fordrade nationen, att kaniken skulle låta inkorporera sig i pro-
vinsen Alemania\ hvilket ock skedde. För det andra tillsat-
tes som vanligt en nämnd att pröfva ärendet och fälla skilje-
dom. Huru denna senare utföll, är ej af protokollen rätt klart,
ty de tala blott om den fredliga öfverenskommelse, vconcor-
dia>, som i maj 1407 slutits mellan magister Siggo och natio-
nen, men då nationen icke synes hafva återbetalat de 50 francs,
Bomundus utlagt, får man väl antaga, att den »concordia»,
hvarom protokollet talar, bestått däri, att Bomundus bibehållit
sin del af egendomen och att svenskarna öfvertagit det andra
huset bredvid College de Beauvais-.
Skarakollegiet uppstod således på nytt, och ett bevis på
denna återuppståndelse är de statuter, som scholarema »in
domo scharensis ecclesie Ad ymaginem Nostre Domine in vico
Brunelli* genom en frivillig öfverenskommelse bestämde sig
för att hålla ^ I jämförelse med de äldre Upsalastatuterna
äro dessa väl mycket ofullständiga, men å andra sidan afse
de blott ett kollegium af fyra man, nämligen procuratorn
Siggo Oddonis, Gunno Andree, Henninghus Rocstede och
Henricus Everaerdi de Yselstein^. Huru kollegiet styrdes,
sages icke, men som det förefaller afgjordes allt genom ge-
mensamt beslut. De ämbetsmän, som i förbigående nämnas,
äro procuratorn, som väl endast utåt fungerade såsom kolle-
giets chef, men inom detta ej tyckes hafva haft mer att säga
än de andra, och en praepositus, hvilken tydligen liksom inom
Upsalakollegiet skötte den dagliga ekonomien; dessutom hade
kollegiet en tjänare (famulus). Denne skulle företrädesvis gå
praepositus tillhanda, och ingen ägde rätt att skicka honom
något ärende, då han var sysselsatt med att tillreda måltiden,
så framt icke den, som skickade bort honom, under tiden skötte
hans åligganden. Om flera samtidigt ville begagna sig af
* Detta får väl fattas såsom en förklaring, att man numera ej erkände nå-
gon provinda Svecia inom nationen.
- Auctarium II, 3, 6, 8, ii, 14, 16. Nationen utbetalade visserligen 11
francs, som hon var skyldig Bomundus för Ad imaginem, men denna skuld kan
förklaras pä annat sätt.
’ De finnas tryckta i inledningen till andra bandet af Auctarium.
* De tvä sista voro, som man af namnen finner, tydligen icke svenskar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
