Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Lundström. Hvilka äro våra äldsta domkapitel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
VÅRA ÄLDSTA DOMKAPITEL 85
naturligtvis icke — såsom skett — skrifvas på räkningen af
afsiktlig öfverdrift eller dylikt.
Det är emellertid tydligt, att just under biskop Bengts
tid (dock efter 1232) en begynnande kapitelbildning ägt rum i
Linköping, och på 1240-talet fiinnos där sex kanonikat^ Ar
1:245 omtalas för första gången domprost i Linköping och ar-
chidiakon icke förr än 1294.
Såsom det äldsta inom det medeltida Sverige måste vi
alltså fortfarande anse Upsala domkapitel, som till sin upp-
rinnelse möjligen är samtidigt med ärkestolens upprättande
och i urkunderna från år 11 98 formligen kallas kapitel 2. Lin-
köpings kommer väl därnäst såsom stiftadt på 1230- och 1240-
talen. Möjligen var dock Abo domkapitel äldre, men då i
form af munkkapitel. I en påflig skrifvelse omtalas det näm-
ligen såsom befintligt år 1232. Förutsatt, att påfven var
riktigt underrättad, var detta kapitel antagligen ett regu-
lärt, då vi först från 1270-talet äga underrättelser om ett se-
kulärt sådant därstädes. Första gången domkapitel omtalas i
Skara år 1275 (prepositus namnes dock redan 1262), i Wexiö
i28o, i Strengnäs 1288 och i Westerås först 1300. I sist-
nämnda städer kunna emellertid naturligtvis domkapitel hafva
varit bildade före de här angifna åren, och säkerligen var
detta verkligen förhållandet i flere om icke alla dessa fall.
Innan ofvanstående rader lämnades till tryckning, hade
jag ämat anställa en särskild granskning af den handskrift,
som legat till grund för återgifvandet af »Sigtrad»’s eller rät-
tare Sigtryggs testamente i första delen af diplomatariet. En
sådan granskning befanns emellertid öfverflödig, sedan min upp-
märksamhet blifvit fästad därpå, att diplomatariets utgifvare i
en not på sid. 107 i andra delen själf upplyst därom, att
^ H. Hildebrand a. a. III, x, 142 och Lundqvist a. a. s. 31, där käl-
lorna för dessa uppgifter anföras.
* Se Doten till sid. 79.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
