Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - H. Levin. Om våra regala gäll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
192 H. IJSVIS
Dessa exempel gifva oss en föreställning om den omfattning,
som pastoratens förklarande för regala fick.
Icke heller de pastorat, som i de från de respektive orterna
inkomna listorna antecknats såsom patronella, skonades alltid
af konungen, utan äfven sädana gäll försågos ofta med den-
nes egenhändiga »regal». Så var t. ex. förhållandet med Full-
tofta i Lunds stift. Karl XI förklarade dock i de skrifvelser,
han tillställde respektive landshöfdingar och konsistorier, och
med hvilka listorna på de nu såsom regala och icke-regala
förklarade gällen följde, att om något gäll, som gjorts till re-
galt» befunnes lyda under någon enskild persons jus patronatus,
»vilja vi densamma en sådan rättighet härmed intet hafva be-
tagen», för så vidt han kunde enligt K. L. kap. 19 § 12 be-
visa sin rätt. Vederbörande ägde då, att inom sex månader
till landshöfdingeämbetet inkomma med de skäl och dokumen-
ter, på hvilka han ville stöda sin rättighet, »oss att andragas
till vår ändteliga resolution däröfver», skrifver konungen. Så-
dana ansökningar skärskådades af kammarkollegium och afgjor-
des af k. m:t i öfverensstämmelse med kollegii yttrande. Krigs-
kammarrådet Niklas Cronacker på Fulltofta i nämnda socken
af samma namn inkom också med anspråk på jus patronatus
i sin församling »samt krono- och kyrkotionden af bemälta
socken med flera härligheter», hvilka förmåner 1649 af konung-
Fredrik III i Danmark försålts till Ivar Krabbe och sedan
förvärf väts af nämnde Cronacker. Med anledning af kammar-
kollegii tillstyrkande utlåtande utfärdade konungen också d. 6
dec. 1697 konfirmation på denna rättighet.
Krigsrådet g^efve Johan Gabriel Stenbock framtedde ge-
nom Lagunda häradsrätts attest bevis för, att han på egen bekost-
nad och på sina ägor uppbyggt Holms kyrka i Upland samt
»förärat kyrkan hela dess inventarium, skrud och prydnad», och
gjorde på den grund anspråk på patronatsrätten i socknen. Af
k. m:t tillerkändes honom också den 5 okt. 1 695 denna rätt Rytt-
mästaren Kell Kristofer Bamekow framlade bevis, att hans
förfäder »icke allenast hafva gifvit jord och grund till Vidt-
sköfle kyrka (i Skåne), hvarpå såväl själfva kyrkan som präst-
gården är byggd, utan ock kyrkan en god del utvidgat och
förbättrat samt ansenligt påkostat». I enlighet med förut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
